Afrikansk svinpest: svensk forskning om smittsäkring av grisgårdar
Sedan tre år tillbaka har ett forskarteam arbetat i projektet Vildsvin invid gårdsknuten – hur skyddar vi svenska grisar från afrikansk svinpest?, där Stiftelsen Lantbruksforskning beviljat forskningsmedel. Syftet har varit att säkra gårdar från smittorisker relaterade till vildsvinskontakter.
Med flera fall av afrikansk svinpest i landet är frågan om att smittsäkra de svenska grisgårdarna högaktuell. Frågan har snarare varit när än om denna för grisar dödliga sjukdom skulle upptäckas i Sverige och har föranlett förberedelser sedan år tillbaka.
Bland dessa förberedelser bidrar forskningsprojektet Vildsvin invid gårdsknuten – hur skyddar vi svenska grisar från afrikansk svinpest? med ny kunskap. Projektet med huvudsökande Karl Ståhl, SVA samt medsökande Ebba Schwan, Gård- och Djurhälsan och Susanna Sternberg-Lewerin, SLU har nyligen slutrapporterats och finns att läsa i sin helhet i Stiftelsen Lantbruksforsknings projektbank.
Studerat vildsvinens närhet till grisgårdar
Forskarna har studerat vildsvinens närhet till gårdar genom enkäter och även med hjälp av kameror på grisgårdar. De har även bidragit med kunskap till den kommande nya vildsvinsmodulen i smittskyddsprogrammet Smittsäkrad besättning, som drivs av Gård- och djurhälsan och Växa Sverige.
Afrikansk svinpest är en smittsam, dödlig sjukdom som i dag anses utgöra ett av de största hoten för den europeiska grisnäringen. Sedan 2014 har sjukdomen spridits bland vildsvin i många länder i EU, och orsakat sporadiska men regelbundna utbrott i grisbesättningar. Det saknas i dagsläget vaccin så det enda sättet att skydda grisar från smittan i områden där sjukdomen finns bland vildsvin är genom att ha ett bra smittskydd, det vill säga genom att skydda sina grisar från direkta eller indirekta kontakter med vildsvin.
De flesta grisproducenter har observerat vildsvin nära gården
Projektet fann i svaren från grisproducenterna att omkring 80 procent angav att de såg vildsvin eller tecken på vildsvinsaktivitet någon gång under året, där mer än hälften av de svarande uppgav att de gjort sådana observationer varje månad eller oftare. Det var också lite vanligare att göra dessa observationer på hösten jämfört med andra årstider. Produktionstyp hade inte särskilt stor påverkan på observationerna. I studien visade det sig att nästan inga, endast två procent av grisgårdarna hade skyddat sina besättningar med vildsvinsstaket, men av de som hade utegrisar hade 25 procent dubbla staket.
Ny modul inom smittskyddsprogram för grisproducenter
Under hela projekttiden har forskarna deltagit aktivt i framtagandet av den "vildsvinsmodul" som strax kommer sjösättas inom Smittsäkrad besättning. Modulen ska säkerställa att deltagande gårdar kan undvika direkta och indirekta kontakter mellan grisar och vildsvin, det vill säga att få till en högre biosäkerhet i svensk grisproduktion specifikt med avseende på smittrisker relaterade till vildsvinskontakter. Resultat från forskningsprojektet har kontinuerligt kommunicerats till den grupp som arbetat med framtagandet av modulen och på så sätt integrerats i deras arbete.
Projektet har även aktivt kommunicerat verktyget rapporteravilt.sva.se till jägare för förbättrat arbete mot tidig upptäckt av smittfall av afrikansk svinpest i Sverige.
Läs mer
Nya resultat visar att gräsmark på dränerad torvmark inte minskar växthusgasutsläpp
Att lägga om dränerad torvmark från åker till gräsmark har länge setts som en möjlig lösning för att minska växthusgasutsläpp. Men ny svensk forskning ger inget stöd för att det verkligen minskar klimatpåverkan – snarare visar resultaten att gräsmark kan ge högre koldioxidutsläpp än fortsatt odling.
Läs mer
Oväntade upptäckter om bakteriernas roll för ostmognad
Forskare har gjort flera överraskande fynd i en studie om mjölksyrabakterier och ostmognad. Upptäckterna kan ge ny kunskap om hur ostens smak utvecklas och hur moderna starterkulturer påverkar mognadsprocessen.
Läs mer
Forskningsmedel som får akademi och lantbruk att kroka arm
Stiftelsen Lantbruksforsknings största utlysning av medel till forskning, Årliga öppna utlysningen, med 40 miljoner i potten är nu öppen för ansökningar.
Läs mer