Brett band med utsäde bäst när radavståndet är stort
Med stort radavstånd vid sådden minskar skörden men förlusten minimeras om utsädet läggs i ett brett band i stället för i en traditionell smal rad, visar försök i ekologisk veteodling i Mellansverige.
Modern teknik gör radhackning av grödor allt effektivare. Med styrteknik kan hackningen utföras med precision, och med ökat radavstånd kan man hacka även i sent i grödans utveckling. Framför allt i den ekologiska odlingen är radhackningen viktig i ogräsbekämpningen.
Men hur ska tekniken tillämpas? Vilket radavstånd och vilken utsädesmängd ger bästa skörd och hur många hackningar ska göras för att rotogräsen ska hållas tillbaka? Detta var några frågor Hushållningssällskapet Östergötland sökt svaren på i ett projekt finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Lantmännens forskningsstiftelse.
”Bredband” bättre än smal rad
Projektet har omfattat två delar, dels ”tistelbekämpning”, dels ”raduppbyggnad”. I fråga om tistelbekämpning är resultaten svårtolkade, men i fråga om raduppbyggnad ser vi tydliga resultat, säger Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland.
Äldre försök visar ett samband mellan ökat radavstånd och lägre skörd. Ekologiska försök visar att mellan det traditionella radavståndet 12,5 cm och 25 cm finns ingen skillnad i höstvete. De nya försöken bekräftar att skörden minskar när radavståndet ökar från 25 till 50 cm, men också hur man nästan kan eliminera minskningen.
Vi har visat att om man lägger utsädet i ett brett band minskar man skördeförlusten. Vi har också visat att man kan gå ned i utsädesmängd samt att man kan hacka efter axgång utan att tappa i skörd, säger Per Ståhl.
Fältförsök i Mellansverige
Under 2012–2014 genomfördes 20 fältförsök i Mellansverige, tolv i vårvete och åtta i höstvete. Tio försök genomfördes med fyra olika led: 50 cm radavstånd, 50 cm radavstånd med reducerad utsädesmängd (70 procent), sådd i parvisa rader med 50 cm avstånd mellan radernas centrum samt sådd i ett 12–14 cm brett band med 50 cm avstånd mellan bandens centrum. Ett referensled med 25 cm radavstånd anlades.
En åtta meter bred Cameleon kombinationsmaskin med kamerastyrda billar användes för sådd och hackning.
Resultaten visar att skördeförlusten kan minskas genom att såraden breddas, från 10–12 procents förlust med traditionell smal rad till 5–7 procents förlust med utsädet i ett cirka tolv centimeter brett band.
Breda band var också något bättre än sådd i täta dubbelrader med cirka fem centimeter mellan raderna.
Leden med till 70 procent reducerad utsädesmängd i smal rad med 50 cm avstånd ger lika hög skörd som normal utsädesmängd.
Stort radavstånd ger möjligheter
Försöken med tistelbekämpning, tio stycken i höst- och vårvete, visar också att radhackning kan göras efter axgång utan att skörden påverkas jämfört med två hackningar. Två eller tre hackningar på 50 cm radavstånd är lika effektivt mot åkertistel som två hackningar på 25 cm radavstånd.
Effekten på rotogräs påverkades av kvävetillgång och typ av ogräs. I bestånd med litet antal tistlar tenderade antalet att öka året efter. Vid större förekomster var effekten bättre, men uppföljande mekaniska åtgärder är viktiga.
Proteinhalten ökade med 0,5–1 procent i alla led med 50 cm radavstånd, annars var 25 cm avstånd bättre i de flesta avseenden.
Varför ska man experimentera med 50 cm avstånd om 25 cm är lika bra eller bättre?
Med större avstånd får man större möjligheter att göra saker mellan raderna, förklarar Per Ståhl.
Vi vill gå vidare och titta på om man kan få till plöjningsfri ekologisk odling, till exempel om man kan så in en gröda mellan raderna och inte köra upp mer än stubbraden. Det skulle vara ganska revolutionerande att etablera grödor utan tung jordbearbetning emellan. Detta projekt är en pusselbit i det arbetet.
Mjölkveckan är en viktig samlingspunkt
Under Mjölkveckan 2024 på SLU hölls en heldagskonferens med omkring 170 deltagare på plats och digitalt. Stiftelsen Lantbruksforskning är tillsammans med SLU Future food partner och finansiär till arrangemanget.
Läs merFRÅGA EXPERTEN: Forskarna arbetar för att kartlägga hönshirsens resistens
Det besvärliga ogräset hönshirs har utvecklat resistens mot kemisk bekämpning i många länder. Forskningen arbetar för att kartlägga hur resistensen uppstår.
Läs merFRÅGA EXPERTEN: Styva leror kräver större givor kalk
Den vanliga givan på 6-8 ton kalk per hektar verkar vara för låg på riktigt styva leror. Där visar studier att det kan behövas 12-15 ton strukturkalk per hektar för att minska fosforläckage.
Läs mer