Sammanställning av forskning om vall i Norden och Baltikum

I projektet ”Vallen i nordiskt perspektiv” görs en sammanställning av den relevanta forskning om vall som gjorts i Norden och Baltikum sedan år 2000. Målgruppen är lantbruksnäringen, men det sekundära syftet har varit att hitta kunskapsluckorna i forskningen.

Rapporten är uppdelad i fyra forskningsområden: växtodling, skörd och konservering, fodervärde för djur samt ekonomi.

– Vi har bedrivit mycket forskning kring vall genom åren. Därför är det nu viktigt att ta ett steg tillbaka för att identifiera vad det är vi vet men också vad vi inte vet. Var finns kunskapsluckorna och vilka områden ska beforskas i framtiden, säger David Parsons, professor i växtodlingslära på SLU Umeå, som hållit i projektet och ligger tillsammans med flera medarbetare bakom sammanställningen av tusentals studier, försök och rapporter om vall som foder till idisslare.

David Parsons har även varit huvudansvarig för rapportens största delområde; växtodling.

Här betonas vikten av mångfald och växtförädling med fokus på foderkvalitet, näringseffektivitet och motståndskraft för att möta framtidens klimatutmaningar men också behovet av ytterligare forskning.

– Vi kommer att behöva förbereda oss för en situation med mer klimatförändringar. Och vi behöver tänka på hur produktionen kan bli mer motståndskraftig. Det är ett perspektiv som definitivt finns i arbetena, säger David Parsons.

Mer forskning om biologisk mångfald och växtförädling som ger motståndskraft behövs...

Flera av de granskade studierna pekar också på att en ökad biologisk mångfald i vall ger fördelar.

– Bilden i forskningen är entydig men samtidigt verkar det inte ha översatts i praktiken ute hos lantbrukaren eller i hur utsädesföretagen sätter samman sina vallfröblandningar, säger David Parsons.

Det framkommer också hur viktig det är att ha vall som är anpassad för ett utmanande klimat med både för mycket och för lite vatten, även under ett och samma år.

– Biologisk mångfald kan vara ett sätt att adressera problemet, ett annat sätt är att växtförädlingen kan inriktas mot mer motståndskraft. Det här är områden som behöver beforskas ytterligare i framtiden, säger David Parsons.

...samt om skörd, konservering och inte minst ekonomi

På området fodervärde för djur, har mjölkkor varit det dominerande djurslaget men sammanställningen inkluderar även forskningsresultat på får-, nöt- och grisproduktion liksom ren. Fokus i forskningen ligger på att formulera foderstater med olika grovfoderhalter och foderkvaliteter. För framtida forskning på området är rekommendationen att fokusera på hela produktionssystemet istället för på den enskilda kons produktionskapacitet.

Även när det gäller området skörd och konservering finns många kunskapsluckor. Det gäller till exempel det relativt nya forskningsområdet bioraffinaderi för vall som klimatvänlig proteinkälla.

Området vallekonomi har visat sig vara det minst beforskade i sammanställningen.

Kanske för att det är så pass komplext. Till exempel för spannmål finns alltid ett marknadspris men det är svårare med vall som går till foderproduktion. Vallekonomi är absolut ett område för mer forskning, säger David Parsons.

Kunskapsöversikten ”Vallen i nordiskt perspektiv” över de senaste decenniernas forskning om vall har varit efterfrågad av näringen men även av akademin. Den kommer att sätta avtryck i hur framtida forskning bedrivs men också användas i undervisningen på SLU. 

"Påverkar framtid forskning och undervisning"

– Det har skett mycket forskning inom området och det behövde göras en sammanställning som ger en bild av vad vi vet och vad vi inte vet. Det är värdefullt för oss som finansiärer att veta var vi ska lägga krutet när vi gör framtida utlysningar, säger Mattias Norrby, forskningschef på Stiftelsen lantbruksforskning.

Han hoppas att rapporten också är värdefull för lantbrukare och rådgivare som nu istället för att läsa enskilda vetenskapliga artiklar lättare får en helhetsbild av kunskapsläget – och kommer lite närmare sanningen när all kunskap vägs ihop.  

På varje lantbrukares köksbord

Rapporten kommer att användas i undervisningen av agronomstudenter och lantmästare på SLU men Mattias Norrby hoppas att den även ska ligga på varje lantbrukares köksbord.  

Rapporten spänner brett över forskningen kring vall men ett utropstecken är att det inte gjorts fler studier av vallens ekonomiska betydelse. 

– Vallen är så viktig. Grovfodret är en så stor del och kan ha direkt påverkan på ekonomin på gårdsnivå. Att mer forskning inte är gjord på de ekonomiska parametrarna på vallen kan jag tycka är lite beklämmande, säger Mattias Norrby. 

Han menar att analysen visar att det ekonomiska perspektivet i ännu högre grad än i dag ska efterfrågas i kommande utlysningar när det gäller forskning om vall.   

• Läs hela forskningsrapporten här
• Läs mer om projektets deltagare och resultat här