Doftfällor kan bli effektivare mot stinkfly

Ur skadesynpunkt är stinkflyn, trips och spinnkvalster de allvarligaste skadegörarna på gurka i växthus. Trips- och spinnkvalsterangrepp går bra att bekämpa biologiskt, men inte stinkflyangrepp.

Enligt nya EU-direktiv skall integrerat växtskydd, så kallat IPM eller Integrated Pest Management, tillämpas i hela Europa från 2014. Det innebär att flera kontrollmetoder skall kombineras för att minska miljöpåverkan.

Mellan 2011 och 2013 genomfördes ett deltagardrivet forskningsprojekt, det vill säga att odlarna i stor utsträckning fick styra försökens inriktning, för att utveckla integrerade bekämpningsstrategier mot stinkflyn i växthusgurka. Olika växtskyddsåtgärder provades hos fem gurkodlare i Skåne och en i Östergötland och kompletterades med beteendestudier på skadegörare i laboratoriemiljö.

Stinkflyn gillar solrosor 

Solros som fångstgröda för stinkflyn testades vid omplantering av gurkan under juni och juli månad då förekomsten av stinkflyn i växthusen är som högst.

Solrosorna attraherade fler stinkflyn än gurkplantorna. Antalet solrosplantor i odlingarna begränsades av praktiska skäl och var inte tillräckligt för att förhindra skador på gurkplantorna. Det går inte att utifrån våra resultat ange vilket antal solrosor som skulle behövas för att uppnå god effekt, säger Birgitta Rämert, forskare på SLU.

Nya doftkombinationer behövs 

Doftfällor betade med en allmän blomdoft vid namn fenylacetaldehyd (PAA) testades för möjlig massfångst av stinkflyn i och utanför växthusen, men fällorna fångade inte stinkflyn i tillräcklig omfattning. Att kombinera PAA-bete med andra attraherande doftämnen från solros skulle kunna öka effektiviteten.

Doftämnen i solros som stinkflyn reagerat på i laboratorieförsök är tänkbara kandidater för nya doftkombinationer, men här krävs mer forskning, säger Birgitta Rämert.

Odlarinflytande upplevdes positivt Odlarna som deltog i försöken upplevde sin medverkan som meningsfull och ansåg att försöken gav ny och användbar kunskap.

Både jag och odlarna menar att försök där ”praktikerna” ges inflytande över utformningen ökar möjligheterna att forskningen som genomförs blir relevant, resurseffektiv och ger snabba svar, avslutar Birgitta Rämert.