Bild på kor

Effektivare biologisk bekämpning möjlig med rätt teknik

Klara_Löfkvist_Juli_2016_bred.jpg

Tillgänglig teknik kan anpassas för att bättre möta de krav som ställs av biologiska bekämpningsmedel men ytterligare teknikutveckling och justeringar anpassade för olika grödor krävs för att optimal effekt ska uppnås.

Biologiska bekämpningsmedel måste träffa och avsättas på de ytor i grödan där skadegöraren befinner sig, ofta på bladens undersida eller längst med stammar och stjälkar. Den appliceringsteknik som använts hittills är i hög grad anpassad för kemiska, ofta systemiskt verkande bekämpningsmedel, där träffbilden inte är lika viktig.  

Vilken appliceringsteknik som var bäst lämpad för applicering av kontaktverkande medel undersöktes av forskare vid RISE - Jordbruk och Livsmedel (f.d. JTI) i samarbete med Visavi.  Utgångspunkten var att anpassa och använda på marknaden tillgänglig teknik på ett nytt sätt med de inställningar som motsvarar vanlig praxis bland odlarna. I första hand användes avdriftsreducerande teknik.

Ingen teknikutveckling genomfördes inom projektets ram. Fokus låg på växthusodling, grönsaker på friland samt frukt- och bärodling.

Avsättningen på olika ytor såväl vertikalt som horisontellt och såväl översidor som undersidor och fram och baksidor undersöktes både i fält och i laboratorium dels kvalitativt med hjälp av vattenkänsliga papper och dels kvantitativt med hjälp av sprutning med det fluorescerande spårämnet Pyranin.

Tekniken inte optimal för kontaktverkande preparat

– Vår hypotes var att den sprutteknik och de inställningar som varit dominerande fram till nu inte fungerade så väl för biologiska bekämpningsmedel. Men täckningen var t.o.m. sämre än vad vi förväntat oss, speciellt på undersidan av bladen, säger Klara Löfkvist, HIR Skåne (tidigare RISE).

Ökat tryck, ökade vätskemängder eller andra justeringar gav inte en bättre fördelning på plantorna. En fördubblad vätskemängd gav fördubblad avsättning på de ytor som träffades, främst ovansidan av bladen, men ingen förbättring på andra ytor. Användning av tvåhålsspaltspridare gav en bättre avsättning på vertikala ytor men fortfarande inte på undersidorna. 

Vid sprutning med bandspruta och med droplegutrustning uppnåddes klart bättre täckning på vertikala ytor. Med bandspruta och dropleg med spridare lågt placerade i förhållande till bladytan gick det också att få en avsättning på horisontella undersidor när spridarna vinklades på rätt sätt.

Biologiska växtskyddsmedel ställer speciella krav

God träffsäkerhet är avgörande för effekten av biologiska växtskyddsmedel men också viktigt generellt sett eftersom man då undviker onödig spridning till den omgivande miljön. 

– Användarvillkoren för den teknik som använts tidigare är idag välkänd bland odlare och rådgivare. Odlare har också på senare tid anammat de resultat om effektivare appliceringsteknik som projektet resulterat i, säger Klara Löfkvist. 

Samtidigt är de nya rekommendationerna inte optimala för alla grödor. Lågt placerade spridare kan t.ex. slå i marken och felplacerade spridare kan också skada grödan.  

– Rätt dos och vilken täckning som behövs är upp till preparattillverkarna att definiera och det vore också värdefullt att dessa deltog mer aktivt i utvecklingen av appliceringstekniken än vad som sker idag, säger Klara Löfkvist. 

Internationellt pågår en ständig teknikutveckling men merparten av utrustningen är utvecklad för frukt- och vinodling och fortfarande framför allt för kemiskt växtskydd. 

– Ny appliceringsteknik måste anpassas till svenska förhållanden, regler och grödor. I takt med ökad betydelse för biologiska växtskyddsmedel behövs en teknikutveckling som specifikt inriktas på optimal appliceringsteknik för sådana medel, säger Klara Löfkvist.

Projekt H1356063, FoU Trädgård, ”Appliceringsteknik med fokus på biologiska växtskyddsmedel” Klara Löfkvist, RISE – jordbruk och livsmedel (f.d. JTI)

Nyheter
Mingel Foto Cajsa Lithell Mjolkveckan24 10

Mjölkveckan är en viktig samlingspunkt

Under Mjölkveckan 2024 på SLU hölls en heldagskonferens med omkring 170 deltagare på plats och digitalt. Stiftelsen Lantbruksforskning är tillsammans med SLU Future food partner och finansiär till arrangemanget.

Läs mer
Unga Bonder Majsfalt Spegelvänd Istock 1181480279

FRÅGA EXPERTEN: Forskarna arbetar för att kartlägga hönshirsens resistens

Det besvärliga ogräset hönshirs har utvecklat resistens mot kemisk bekämpning i många länder. Forskningen arbetar för att kartlägga hur resistensen uppstår.

Läs mer
Falt Host Istock 1415784088

FRÅGA EXPERTEN: Styva leror kräver större givor kalk

Den vanliga givan på 6-8 ton kalk per hektar verkar vara för låg på riktigt styva leror. Där visar studier att det kan behövas 12-15 ton strukturkalk per hektar för att minska fosforläckage.

Läs mer