Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Fem av sommarens slutrapporteringar

Under sommarmånaderna har fem forskningsprojekt där Stiftelsen Lantbruksforskning varit medfinansiär slutgodkänts och fler kommer inom kort. De spänner över olika områden i allt från hortikultur till mat och näring. 

Forskarna som arbetat i de olika projekten är från SLU, HS Konsult och KTH och de har alla gemensamt att de utgår från ett aktuellt behov inom näringen. 

Nya brödprodukter genom extraherade kostfibrer från vetekli

Vetekli, som omgärdar sädeskornen, är den största biprodukt från vetemjölproduktionen med cirka 300.000 ton i Sverige. Kli används främst i djurfoder, då människans matsmältning inte fullt klarar av att tillgodogöra sig kliet.

Detta projekt bidrar till den industriella tillverkningen av de lösliga kostfibrerna från vetekli som brödförbättrare. Det kommer att öka lönsamhet för vetekli, och erbjuda nya brödprodukter med ökad hållbarhet, som dessutom bidrar till en bättre hälsa.  

"Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter", huvudsökande Francisco Vilaplana, medsökande Christian Malmberg och Rebecca Wall

Kriminalitet mot djurbönder bidrar till bristande framtidstro

Företag med djurproduktion är en viktig del av svenskt lantbruk och svensk livsmedelsproduktion med en nyckelroll för en levande landsbygdsekonomi och biologisk mångfald. Dessa företagare kan dock utsättas för olika former av kritik, hot och brottslighet på grund av sin verksamhet. Syftet med denna studie var att studera djurproducenternas erfarenheter och upplevelser av dessa problem och dess konsekvenser för dem och deras familjer. Djurproducenter i Sverige drabbas både personligt och som företagare av djurrättsaktivister och annan brottslighet. Kriminaliteten och den negativa samhällsdebatten om djur- och köttproduktion bidrar till bristande framtidstro. Dessa former av kriminalitet rapporteras i låg utsträckning och relevanta brottskoder saknas vilket leder till bristande kunskaper i form av tillförlitlig statistik. Polisen bör prioritera dessa brott i större utsträckning och lagstiftningen behöver skärpas för att öka tryggheten hos landets djurproducenter. 

"Kritik, kriminalitet och hot mot svensk djurproduktion - Lantbruksföretagarnas perspektiv", huvudsökande Peter Lundqvist, SLU, medsökande Vania Ceccato och Anders Drottja

Effektiva och miljövänliga växtskyddsstrategier mot sniglar och jordloppor i höstraps

Sniglar och rapsjordloppor skadar höstraps i etableringsfasen. Det behövs effektiva och miljövänliga växtskyddsstrategier för dessa skadegörare. Syftet med detta projektet har varit att utvärdera om samodling med baljväxter kan skydda höstrapsen, samt att utforska hur jordbearbetning kan utföras för att motverka snigelskador och samtidigt främja naturliga fiender. Projektet har också analyserat rapsjordloppans långsiktiga populationsutveckling.

Resultaten visar att samodling med baljväxter kan användas som en strategi för att kontrollera rapsjordloppa och att jordbearbetning kan användas som en strategi för att motverka sniglar utan långsiktiga negativa effekter på jordlöpare. Rapsjordloppans förekomst kan också prognosticeras eftersom den följer ett regelbundet mönster. 

Detta innebär att växtskyddet kan skräddarsys till det förväntade skadedjurstrycket, till exempel genom att använda frön betade med insektsmedel eller minska arealen höstraps under år med höga förväntade förekomst av rapsjordloppa.

"Växtskydd mot sniglar och rapsjordloppor vid etablering av höstraps", huvudsökande Ola Lundin, SLU, medsökande Albin Gunnarson och Riccardo Bommarco

Bättre metod för att analysera rotgallnematoder

Problemen med rotgallnematoder ökar i områden med lätta jordar där grönsaker odlas ofta på friland, framförallt i Skåne och på Gotland. Speciellt omfattande skador med stora skördeförluster som följd ser vi i morötter, eftersom deformerade morötter blir osäljbara. Därför vill morotsodlarna helst odla på ”nematodfria” fält. Det är viktigt att veta vilken typ av nematod som finns i jorden för att välja fält och för att planera växtföljd och andra insatser. 

De allra flesta jordprover från kommersiella morotsfält analyseras idag med en tidskrävande metod. Den i forskningen utvecklade realtids-LAMP metoden är säker, effektiv och är betydligt billigare än andra DNA-metoder och kan kommersialiseras.

"Analys av rotgallnematod i jord med ny DNA-metod", huvudsökande Zahra Omer, HS Konsult AB, medsökande Ann-Charlotte Wallenhamma och Maria Viketoft

Självstyrande fordon för bättre växtproduktion

I detta forskningsprojekt har en liten traktor har utrustats med ett styrsystem för självkörning. Systemet har anpassats till traktorn och för jordbruksbruk genom att komplettera befintlig programvara med funktioner och algoritmer som är relevanta för jordbruket. Styrsystemet visade sig ge god noggrannhet och mycket god repeterbarhet. Körningarna har visat att det är möjligt att uppnå det som är repeterbart med millimeterprecision med den befintliga konfigurationen. En så hög precision underlättar mycket lantbruksarbete.

Vid en jämförelse mellan en människostyrd förbränningsmotorstraktor (250 kW) och batteridrivna autonoma fordon är de autonoma fordonen lönsamma ur företagarens perspektiv om max två autonoma fordon används. Om även samhällsekonomiska kostnader ingår är det lönsamt även med tre autonoma fordon.

"Autonom styrning för förbättrad växtproduktion", huvudsökande Gunnar Larsson SLU, medsökande Jens Ekengren och Mats Andersson

Prenumerera på vårt nyhetsbrev