Forskning pågår för att öka den inhemska produktionen

FRÅGA EXPERTEN Svensk forskning om att kunna få kor och andra nötkreatur att äta mer grovfoder skulle minska behovet av kraftfoder och proteinfodermedel vilket skulle ge Sverige en ökad inhemsk produktion och en högre självförsörjningsgrad menar ATL:s expert.

Vi svarar på frågor i tidningen ATL och har nu fått en fråga om förutsättningar för en ökad självförsörjningsgrad av proteinfoder. Läs svaret om det aktuella forskningsläget.

Fråga

I dagens ostadiga politiska och marknadsmässiga situation är ökade förutsättningar för självförsörjandegrad inom landet en högrelevant fråga. Vilken forskning finns kring detta ur ett foderperspektiv och vad planeras för framöver? Undrar Erik Persson, spannmålsodlare

Svar

Tack för din fråga! Självförsörjning är aktuellt och även vilka lösningar vi kan ha för att öka andelen inhemsk produktion, både av ekonomiska och säkerhetsrelaterade skäl.

Jag kontaktade Sophie Julie Krizsan, forskare på SLU i Uppsala, som berättar om det senaste på området hos dem: 

”Hos oss på Institutionen för husdjurens utfodring och vård i Uppsala pågår ett antal olika projekt kopplade till din fråga. Min kollega Bengt Ove Rustas arbetar med att processa vallfoder för ökad grovfoderkonsumtion. Syftet är att mjölkkor och andra nötkreatur skall kunna äta mer grovfoder och därmed minska behovet av kraftfoder och proteinfodermedel.  Vi har gjort en detaljerad studie med mjölkkor och sett att konsumtionen av grovfoder kan öka med 10 procent när vallensilage finfördelas i en typ av skruvpress, en så kallad extruder. I ett pågående projekt utvärderar vi om även fodervärdet kan förbättras genom att processen optimeras. Nästa steg är att utvärdera hur extruderat ensilage påverkar foderkonsumtion och mjölkproduktion i ett mer tillämpbart sammanhang. Jag själv ansvarar för ett projekt där vi vill förbättra rödklöver som proteinkälla för idisslare. Rödklöver är ett alternativ för att minska behovet av proteintillskott i foderstaten till mjölkkor. Effektiviteten av kväve-utnyttjandet i våmmen är hög med rödklöver på grund av ett enzymsystem som gör att speciella substanser i rödklöver binder till proteinet och gör det mindre nedbrytbart i kornas första stora mage. Det här är helt unikt för rödklöver och vi vet inte hur stor variation det är mellan olika sorter. Vi tror att en obalans i absorptionen av aminosyror i tunntarmen kan begränsa omvandlingen av kväve i rödklöver till mjölkprotein hos kor som utfodrats med rödklöverensilage. Om man förstår de här begränsningarna med rödklöver kan det vara möjligt att välja ut och förädla sorter som ger bättre proteinförsörjning än andra eller förbättra utnyttjandet av proteinet i rödklöver genom att matcha tillgången på aminosyror för mjölksyntes. Torsten Eriksson, en annan kollega arbetar med att överbrygga grovfoderbrist med skogsbiprodukter. I den enklaste formen handlar det om flis av trä och bark som kan användas som en strukturkomponent i idisslarnas foder vid grovfoderbrist. Med olika metoder går det att uppgradera skogsprodukterna åtminstone till ett energiutbyte i nivå med det från ammoniakbehandlad halm. Vi utvärderar mjölkkors respons på obehandlade respektive processade skogsbiprodukter. I projektet ”Förbättrat utnyttjande av regionalt odlade proteinfoder” tog Torsten fram praktiska lösningar för att producera och hantera eget kraftfoder inklusive proteinfodermedel på dagens svenska mjölkgårdar. I projektet ”Förläng vallens skördefönster genom att höja stubben” undersökte han om en drastiskt ökad stubbhöjd kan vara ett sätt att rädda vallkvalitén vid dåligt väder och därmed spara proteinfoder.” 

Mattias Norrby Forskningschef Stiftelsen Lantbruksforskning