Fråga forskaren: Kan alger minska metanutsläpp från kor?

Vi svarar på frågor i tidningen ATL. Månadens fråga handlar om foder och minskning av kornas metanutsläpp. 

Forskningen har visat att bioaktiva substanser i alger kan minska utsläppen och nu forskas det vidare på möjligheten att optimera innehållet av substanserna genom en mer kontrollerad odling av alger.

Frågan: "För ett tag sedan lyssnade jag på Vetenskapsradion om projekt där man testar olika foder till kor för att se om man på den vägen kan minska metanutsläppen från våra kor. Har inte hört något mer än det inslaget – finns det någon forskning på ämnet som säger något mer om hur det gått med försöken?"

Det pågår en hel del forskning och utveckling inom detta spännande område. Här har vi fått hjälp med svar från Mikaela Lindberg på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Hon är husdjursagronom och universitetslektor i hållbarhetsaspekter på djurhållning av livsmedelsproducerande djur inom lantbruket. Så här svarade hon: 

”Metanproduktionen från idisslare beror på flera faktorer, där mängden på foderintaget spelar stor roll. Flera studier visar också att den individuella variationen mellan kor är stor, oavsett foderintag. Tidigare studier, bland annat vid SLU, visar tydligt att den individuella skillnaden i metanproduktion är större än effekten av foder i sig. Detta betyder det kan vara möjligt att avla på kor som släpper ut mindre metan. 
Då är det viktigt att man inte avlar på kor som inte smälter fodret så bra och därför släpper ut mindre mängd metan, eftersom det leder till lägre mjölkproduktion. För att identifiera kor som släpper ut mindre metan bör man därför utgå från kor som är mer effektiva att producera mjölk per kilo foder och utifrån det undersöka individuella skillnader i om de släpper ut mindre metan. Tidigare forskning har visat att variationen i grovfoderkonsumtion är stor mellan individer liksom också variationen i metanproduktion. Idealet är att ha en ko som i huvudsak kan näringsförsörja sig på en stor andel grovfoder utan att ge upphov till större metanutsläpp än vid utfodring av mera kraftfoderrika foderstater.  En hypotes har varit att individuella skillnader i metanproduktion kan förklaras av skillnader i passagehastighet i våmmen och mikrobsammansättningen, som också är kopplade till varandra. Då har man också velat undersöka om mikrobsammansättningen i våmmen är annorlunda för kor som har förmåga att omsätta och utnyttja stor andel grovfoder.  Resultaten visade inga skillnader mellan de foderstater som testades, vilket delvis kan förklaras med att fiberhalten var relativt lika och därför blev inte passagehastigheten påverkad i någon större utsträckning. Foderintaget hos korna skilde sig inte tillräckligt mycket mellan grupperna för att kunna påvisa skillnader i metanproduktion, mängd flyktiga fettsyror eller antalet metanproducerande mikrober.  Vid SLU har det också undersökts i vilken omfattning rödalger minskar metanproduktionen och fått tydliga resultat när man utfodrat mjölkkor olika andel av algerna. Därför har man i en annan studie gått vidare för att undersöka hur olika typer av alger hämmar mikrobernas metanproduktion i våmmen. Man vet att flera så kallade bioaktiva substanser både i röda, gröna och bruna alger har en metanreducerande effekt. Just nu utgår man från de resultat som kommit fram i utfodringsförsöken och undersöker om det går att optimera innehållet av substanserna i algerna genom en mer kontrollerad odling. Studien pågår och därför finns inga resultat ännu.”

Läs hela hennes svar hos ATL