Fråga forskaren om dataanlys i grisuppfödning

Vi svarar på frågor i tidningen ATL och har nu fått en fråga om uppföljning i grisuppfödning. Läs svaret om ett nytt verktyg för automatisk dataanalys som ska göra det enklare att ha koll på produktivitet, djurvälfärd och hälsoläge. 

Frågan löd: "Jag driver ett lantbruk med integrerad grisproduktion och har en fråga om uppföljning av produktionen. Jag och min personal arbetar med Gård & Djurhälsan och WinPig för att registrera rutinerna i vår produktion och följa upp hur det går. Vi fångar också upp en del tecken själva när besättningen inte producerar som den ska, men finns det något snabbare sätt att upptäcka tidiga tecken på till exempel smittor som ju kan drabba min besättning hårt?"

Vi skickade frågan vidare till Fernanda Dórea och Jenny Frössling, epidemiologer vid SVA. Här är deras svar:

”Det bästa man kan göra för att upptäcka smittor och hantera dem tidigt är att ha koll på djuren i sin besättning. Det finns inga formler, mål eller nyckeltal som passar alla gårdar, och det bästa man kan göra är att vara konsekvent med att registrera alla djurhändelser, och ha en rutin för att redovisa trender och mönster i just dina nyckeltal på gårdsnivå. Vår forskning syftar till att utveckla ett verktyg för automatisk dataanalys som gör det enklare för producenterna att ha sådan koll på nyckeltal som är kopplade till produktivitet, djurhälso- och djurvälfärd på gårdsnivå. 

Projektet har tagit fram beräkningar som kan användas för löpande analys av data från register över händelser som djurägare och stallpersonal redan samlar in i WinPig. Rådgivare från Gård & Djurhälsan har hjälpt till att översätta dessa registreringar till indikatorer på produktion och reproduktionsprestanda för grisar i olika produktionsfaser. 

För att övervaka reproduktiv prestanda (fruktsamhet) skapades till exempel indikatorer som ”andel av betäckningar som resulterar i dräktighet” eller ”dagar till omlöpning”. Den totala reproduktionsförmågan mäts med indikatorer som ”dagar mellan grisningar” och ”ålder vid första grisning”. Olika indikatorer konstruerades för att följa suggors fruktsamhet, dödlighet hos smågrisar vid grisning och avvänjning, samt dödlighet under tillväxtperioden. 

Projektet utvecklade sedan ett statistiskt arbetsflöde som automatiskt analyserar dessa indikatorer varje vecka och flaggar när indikatorernas värde är oväntat högt eller oväntat lågt, med tanke på varje gårds egen historiska baslinje. Systemet lär sig vad som är den normala produktivitetsnivån på gården och larmar de veckor när avvikelser uppstår. Larmen kan vara orsakade av att en ny smitta kommit in i besättningen, eller någon annan störning som kan behöva rättas till. 

Slutmålet är att utveckla ett användarverktyg med en interaktiv översikt (instrumentbräda) för visualisering av nyckelindikatorer.  Antalet möjliga indikatorer är dock mycket högt vilket kan leda till svårigheter att tolka de larm som systemet genererar. Det gäller också att bestämma när man ska agera. För att verktyget ska vara användbart i praktiken krävs ytterligare praktiskt arbete för att koppla indikatorn till verkliga beslutspunkter i det dagliga arbetet på gården. Genom sådan utveckling kommer systemet kunna användas av grisproducenter och fungera som ett objektivt underlag i beslut om vilka djurhälsoproblem som behöver prioriteras och eventuella åtgärder. Dessa aspekter utreds just nu ytterligare inom andra pågående projekt vid SVA och Gård & Djurhälsan. 

Utveckling fortsätter, och alla som vill bidra med idé är välkomna att lämna synpunkt till SVA. Läs mer på www.sva.se, sökord: ”tidiga larm”. ”