Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Hot påverkar lantbrukarnas psykiska välbefinnande

Oron för att drabbas av kritik, kriminalitet och en belastande byråkrati försämrar livskvaliteten för lantbrukare visar en ny studie som finansierats av Stiftelsen Lantbruksforskning.

En pågående studie vid SLU undersöker lantbrukarnas erfarenheter av hot, brott och kritik mot djurproduktionen, och bedöma konsekvenserna för individen och verksamheten ekonomiskt, socialt och hälsomässigt.

Undersökningen bygger på en enkät som skickades ut till nästan 10 000 lantbrukare med djurproduktion. Både stora och små djurbesättningar ingick i undersökningen och forskarna fick hjälp av branschorganisationerna som uppmanade sina medlemmar att svara på enkäten.

Svarsfrekvensen var cirka 40 procent, men många påbörjade också enkäten utan att slutföra den. Bland de som fullföljde fyllde 1 000 lantbrukare även i det fria kommentarsfältet vilket gav forskarna mycket värdefull information, och svaren kunde ersätta de fokusgrupper som ursprungligen planerats.

- Vi har aldrig förut upplevt ett sådant engagemang från lantbrukare och deras organisationer för någon undersökning, säger Peter Lundqvist, vid Institutionen för människa och samhälle på SLU.

- Även om nästan 4 000 ifyllda enkäter är väldigt bra var det många som trots allt inte ville svara – frågorna upplevdes så känsliga att man inte vågade lita på avsändaren, säger Peter Lundqvist.

Stor press – dåligt upplevt stöd

Undersökningen illustrerar spännvidden av allt som man kan bli utsatt för som djurproducent. Från störningar och åverkan från en oförstående och oförsiktig allmänhet via myndighetskritik, negativ mediabevakning om uppfödning och köttkonsumtion och påhopp i sociala medier till stölder, intrång, sabotage, hot och våld riktad såväl mot företaget i sig som mot lantbrukaren, familjen och anställda.

De preliminära resultaten visar att lantbrukarna med djurproduktion pressas från många håll och att den totala bördan upplevs som väldigt tröttsam.

- Många har vittnat om att stressen resulterar i symtom som oro, sämre sömn och ibland aggressivitet men vi har i denna studie inte grävt vidare i de effekter utsattheten får på den psykiska och fysiska hälsan eller eventuell medicinering, säger Peter Lundqvist.

Många lantbrukare har drabbats av brott under perioden 2017 – 2020. Det vanligaste är stöld av maskiner, verktyg, kemikalier etc. som drabbat hela 31 procent.

17 procent har någon gång blivit personligen utsatta för djurrättsaktivister, en kränkning som sätter djupa spår under lång tid. Även om majoriteten inte själva drabbats så är det 42 procent som känner någon som blivit utsatt. Oron för att själv bli angripen är utbredd. Detta påverkar arbetsglädjen, motivationen och framtidstron. Många oroar sig också för att barnen ska drabbas negativt, inte bara av aktivisternas agerande utan också av den allmänna negativa debatten i media om djurproduktion.

- Barnen mår sämre och blir kritiserade i skolan både av andra barn och av personalen. De vill knappt tala om att föräldrarna har djurproduktion, säger Peter Lundqvist.

Många lantbrukare upplever ett otillräckligt stöd från samhället till dem som drabbas av brott på landsbygden. Polisen är ofta långt borta, och få drabbade anmäler, bland annat för att man inte tror att det ska leda till någon åtgärd.

I stället ökar otryggheten och livskvaliteten försämras. Många tvingas ta till förebyggande åtgärder vilket förutom att det är kostsamt också skapar frustration över att det ska behövas.

Det är från kollegorna i näringen lantbrukarna främst hämtar stöd, men dessa blir allt färre i takt med att antalet lantbrukare minskar. Lantbrukarna har även stort förtroende för veterinärerna. Peter Lundqvist menar att dessa med rätt utbildning skulle kunna vara en väg för att fånga upp djurproducenter som mår psykiskt dåligt, vilket skulle gynna både djur och människor.

- Resultaten av studien pekar på större problem med press och stress idag än vad vi tidigare trott och vi hoppas därför kunna gå vidare och även inkludera andra branscher inom lantbruket för att få en bättre helhetsbild som underlag för åtgärdsförslag, säger Peter Lundqvist. 

Det är väl belagt från tidigare forskning att höga krav i kombination med låg kontroll och få möjligheter att som individ kunna påverka sin situation kan leda till stress och psykisk ohälsa. Lantbruket är en bransch som i stor utsträckning påverkas av utomstående faktorer och Svensk Lantbruksforskning har därför valt att stödja flera projekt som berör hur lantbrukarens situation, och i förlängningen lantbrukarens hälsa, påverkas av detta.

I en undersökning kallad Lantbrukets sociala puls från SLU 2012 värderade deltagande lantbrukare generellt sin arbetsmiljö och hälsa som bra, både psykiskt och fysiskt. De var i stort sett nöjda med sitt liv och arbete och upplevde sig inte stressade eller utmattade.

I undersökningen framkom dock en lång rad med utomstående faktorer som lantbrukarna upplevde som stressande i sig. Det som ansågs allra mest stressande var alla lagar och regler från olika håll samt myndigheternas agerande gentemot lantbruket.

Jämfört med en kontrollgrupp av andra företag på landsbygden visade sig lantbrukarna mer stressade av utomstående faktorer, men de var ändå mer symtom- och besvärsfria än företagarna i kontrollgruppen. Bland lantbrukarna dominerade symtom och besvär som ont i olika kroppsdelar och huvudvärk.

- Hittills har inga studier kunnat belägga någon koppling mellan psykosociala faktorer och fysisk hälsa bland lantbrukare så som man kunnat göra i många andra branscher. Kroppsliga symtom har i stället orsakats av belastning och hårt fysiskt arbete, säger Christina Lunner Kolstrup, SLU.

Byråkratin en mental belastning

Under perioden 2016–2019 genomförde forskare på SLU en studie för att identifiera och kvantifiera tidsåtgång och kostnader för lantbruket för myndighetsrelaterat arbete samt analysera effekterna och ge förenklingsförslag. Ett antal lantbrukare fick föra en digital dagbok över nedlagd tid och kostnader under sommarhalvåret 2016. Dessutom genomfördes intervjuer med lantbrukare, rådgivare och tjänstemän samt seminarier och workshops.

Forskarna konstaterade att antalet lagar och branschkrav, antalet journaler som skulle föras och tillfällen då det krävdes en anmälan eller tillstånd ökat kraftigt mellan 1996 och 2016. De studerade framför allt hur lantbrukarna drabbats tidsmässigt och ekonomiskt av det myndighetsrelaterade arbetet, men i projektet ingick också att undersöka hur lantbrukarna upplevde detta mentalt.  

- Många känner sig stressade och rädda för att missa något och därmed bli ekonomiskt drabbade. Det finns också de som klagar på att de mår dåligt psykiskt av denna press, säger Christina Lunner Kolstrup.

Snabba samhällsförändringar har gett ändrade villkor

Mycket har förändrats i samhället under de senaste 10 åren. Djurrättsrelaterad brottslighet, sociala mediers stora genomslag och ett allmänt hårdnande samhällsklimat tillsammans med en debatt i media om klimatfrågan, om köttätande och ”skandaler” inom djurhållning har fått följder framför allt för lantbrukare med djurproduktion.

- Jag tror att djurproducenterna mår sämre idag än tidigare eftersom den totala pressen på dem har ökat betydligt. Men om det verkligen är så behöver vi studera vidare, säger Peter Lundqvist.

Pågående projekt, O-18-21-139, ”Kritik, kriminalitet och hot mot svensk djurproduktion – Lantbruksföretagarens perspektiv", Peter Lundqvist, SLU

Slutrapport, projekt O-15-21-565, ”Byråkratin i lantbruket belastar och kostar”, Christina Lunner Kolstrup, SLU

Slutrapport, projekt V0735021, ”Lantbrukets psykosociala puls – del 1”, Christina Lunner Kolstrup och Peter Lundqvist, SLU

Prenumerera på vårt nyhetsbrev