Karensmjölk till kalven ökar risken för antibiotikaresistens

Kalvar i mjölkbesättningar bär ofta på tarmbakterier som är resistenta mot antibiotika. Att de får mjölk från kor som behandlats med antibiotika kan öka risken för resistensutveckling.

Resistens mot antibiotika är ett allvarligt och växande problem inom såväl human- som veterinärmedicin. Bland svenska nötkreatur är resistensläget över lag gott, men hos yngre kalvar i mjölkbesättningar finns ofta resistenta tarmbakterier. Till exempel bakterier som E. coli kan vara resistenta mot antibiotika som används för behandling av både människor och djur. 

Det kan bero på att små kalvar ofta utfodras med mjölk från kor som behandlats med antibiotika. Sådan mjölk får inte levereras till mejeriet förrän efter en viss karenstid efter behandlingens slut.

Om detta ökar förekomsten av antibiotikaresistenta tarmbakterier har undersökts av Anna Duse, forskare vid SVA. 

Vanligt med karensmjölk till kalvar 

Arbetet inleddes 2011 med en enkät till mjölkproducenter med frågor om hur mjölk från antibiotikabehandlade kor används till kalvar. Av de 457 svaren framgår att på 56 procent av gårdarna får kalvarna mjölk från kor som fortfarande behandlas och på 79 procent av dem får kalvarna mjölk som produceras under karenstiden. 

Enkäten följdes upp med bakteriologisk undersökning av avföringsprov från 756 kalvar på 243 gårdar.

Resultaten visar att användning av mjölk från kor som behandlas under laktationen är en riskfaktor för resistensutveckling, men det finns även andra faktorer, som kalvarnas ålder, inhysningsform och gårdens geografiska läge. 

Det är väldigt komplext, många faktorer påverkar. Det är inte säkert att resistensen blir mindre på en gård om man slutar med karensmjölk, säger Anna Duse.

Kalvningsboxen kan vara en reservoar

En fördjupad studie på 23 gårdar gjordes under hösten 2014. Syftet var att undersöka besättningar med hög respektive låg förekomst av resistens mot kinolonantibiotika hos kalvarna. 

Prov togs på kor, kalvar, mjölk och punkter i stallmiljön, och rutiner för arbetet i stallet kartlades. På gårdar med hög andel kinolonresistenta bakterier fanns dessa bakterier ofta på väggar i kalvboxarna, i kalvarnas fodertråg och mjölkhinkar samt i kalvningsboxen och i avföring från nykalvade kor. 

Riskfaktorer var bland annat användning av kinolonantibiotika på gården och om kalvar får mjölk från behandlade kor. Resultatet tyder på att kalvningsboxen skulle kunna vara en reservoar för kinolonresistenta bakterier. 

Samma typ av resistenta bakterier hittades i flera besättningar vilket tyder på att de kan spridas mellan gårdar.

Råmjölken riskfri

Utifrån studierna rekommenderar Anna Duse att mjölk från kor som behandlats under laktationen helst inte ska ges till kalvar. 

Jag måste ge den rekommendationen, när jag har hittat sambandet mellan utfodring av kalven med sådan mjölk och förekomsten av resistens. Trots att det är praktiskt och ekonomiskt för bonden, det kan handla om rätt stora kvantiteter mjölk, så ska man inte göra det, säger hon. 

Råmjölk och den första mjölken efter råmjölken från kor som behandlats vid sinläggningen kan däremot ges till kalvar. 

Man ska också undvika bredspektrumantibiotika, de ger mer resistens. Välj i första hand penicillin, säger Anna Duse.

Läs mer i projektbanken