Kossorwebb

Lantbrukarnas egen forskningsfinansiär spår en god framtid

Finansierad av lantbrukare för att forma ett optimalt lantbruk. Genom att avstå en del av sin egen ersättning är svenska lantbrukare med och bidrar till Stiftelsen Lantbruksforskning – där varje krona bidrar till att främja den forskning som är med och formar framtidens lantbruk.

Stiftelsen Lantbruksforskning titulerar sig själva som lantbrukarnas egen forskningsfinansiär – och det är faktiskt precis vad de är. För varje såld liter mjölk, varje kilo mjöl och det nöt- och griskött som säljs i landet är vi konsumenter med och stödjer den forskning som gynnar framtidens lantbruk. 

Varje år samlar Sveriges lantbrukare genom Stiftelsen Lantbruksforskning in cirka 40 miljoner kronor till forskning, bland annat genom direkta avdrag vid försäljning av det som producerats. Ett initiativ som gör Sverige unikt i världen. Därtill stärker staten upp med cirka 20 miljoner, baserat på att att forskningen håller högsta vetenskapliga kvalitet. En toppning som Stiftelsen Lantbruksforskning nu arbetar för att fördubbla. 

– Sveriges lantbrukare tar ansvar för sin egen utveckling. Den forskning som finansieras täcker hållbarhet inom alla dess aspekter, såsom miljömässig och social hållbarhet, djurvälfärd och såklart även lönsamhet för ett framtida starkt svenskt lantbruk. Att lantbrukarna avstår en del av sin egen ersättning, i kombination med att de tillsammans med akademin pekar ut viktiga områden att forska inom, är en av styrkorna i vårt upplägg förklarar Christian Nyrén, VD för Stiftelsen Lantbruksforskning. 

– Vi har en årlig öppen utlysning, där forskarna själva bestämmer vilka frågeställningar de vill fokusera på. Vi finansierar ett antal riktade utlysningar samt står för basfinansieringen av det som kallas för Sverigeförsöken. Det är fältförsök där man bygger kunskap om till exempel nya grödor, tekniker, och växtskydd utifrån de olika lokala förutsättningar som finns i vårt avlånga land, säger Mattias Norrby, forskningschef på Stiftelsen Lantbruksforskning. 

Under stiftelsens 30-åriga historia har många viktiga projekt genomförts, som fokuserat på såväl lantbrukets som samhällets stora frågor. Exempel på det är åtgärder för smittskydd i djurbesättningar, såsom fågelinfluensa och salmonella. Arbetet med att bibehålla en låg antibiotikaanvändning inom djurproduktionen, Finansierad av lantbrukare för att forma ett optimalt lantbruk. Genom att avstå en del av sin egen ersättning är svenska lantbrukare med och bidrar till Stiftelsen Lantbruksforskning – där varje krona bidrar till att främja den forskning som är med och formar framtidens lantbruk. Läs mer om Stiftelsen Lantbruksforsknings arbete för att främja framtidens lantbruk på lantbruksforskning.se där Sverige är världsledande, är en återkommande fråga i forskningsprojekten. 

Teknikutvecklingen inom lantbruket är också något som syns inom de projekt som finansieras, med till exempel självkörande arbetsredskap. Drönarfotografering och sensorer på redskapen för att optimera gödslingen är ett annat exempel som minskar miljöpåverkan och ökar lönsamheten. 

– Att kunna vara med och stödja den här typen av forskning är såväl en fråga om djurvälfärd, som en klimat- och miljöfråga, och ett sätt att bibehålla en ekonomisk hållbarhet för framtidens lantbrukare, avslutar Mattias Norrby.

Nyheter
Mingel Foto Cajsa Lithell Mjolkveckan24 10

Mjölkveckan är en viktig samlingspunkt

Under Mjölkveckan 2024 på SLU hölls en heldagskonferens med omkring 170 deltagare på plats och digitalt. Stiftelsen Lantbruksforskning är tillsammans med SLU Future food partner och finansiär till arrangemanget.

Läs mer
Unga Bonder Majsfalt Spegelvänd Istock 1181480279

FRÅGA EXPERTEN: Forskarna arbetar för att kartlägga hönshirsens resistens

Det besvärliga ogräset hönshirs har utvecklat resistens mot kemisk bekämpning i många länder. Forskningen arbetar för att kartlägga hur resistensen uppstår.

Läs mer
Falt Host Istock 1415784088

FRÅGA EXPERTEN: Styva leror kräver större givor kalk

Den vanliga givan på 6-8 ton kalk per hektar verkar vara för låg på riktigt styva leror. Där visar studier att det kan behövas 12-15 ton strukturkalk per hektar för att minska fosforläckage.

Läs mer