Mellangrodor Forhindra Lackage Kvave Fosfor

Mellangrödor för att förhindra läckage av kväve och fosfor

Hur effektiva är egentligen mellangrödor för att förhindra läckage av kväve och fosfor?

Den frågan ställde sig ett forskarteam från SLU och i ett projekt finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning reder de ut hur lantbrukare ska tänka kring odling ur miljösynpunkt.

I projektet, Använd fånggrödor som mellangrödor för ökad produktivitet och minskade förluster av N och P, har de undersökt mellangrödor efter ärter som är en gröda som skördas förhållandevis tidigt. Resultaten visar att mellangrödorna är bra för att minska kväveläckage, men inte har någon påverkan på läckage av fosfor.

- Det beror på att fosfor inte är ett problem vid den här typen av odling i de jordar som vi hade i försöket, förklarar Helena Aronsson, som forskar mycket kring fosfor och fosforläckor.

Kväveläckage är däremot ett större problem och för att behålla kvävet i jorden behöver man odla med mellangrödor. I försöket testade forskarna bovete, oljerättika och honungsört. Först gick försöken inte alls så bra som de hoppats.

- Där vi gödslade mest, där växte det minst, berättar Sven-Erik Svensson som också är en del av projektgruppen. Det var en av våra studenter som kom på att ett ogräsmedel från den tidigare odlingen fortfarande var aktivt.

När de använt en förgröda utan ogräsmedlet, gick det betydligt bättre. Försöket gick ut på att se om mellangrödorna kunde producera biomassa. Om mellangrödorna etablerar sig bra knäcker de fröogräs, vilket är bra, men de bidrar också till att öka kolinlagrningen i marken. Mellangrödan fungerar bättre om man sår den förhållandevis tidigt, vilket går bra om man odlar ärter. Oljerättikan var den mellangröda som gick bäst i det här projektet.

- Oljerättikan verkar vara en bra växt ur läckagesynpunkt, förutsatt att den sås början på augusti, säger Helena. Den har mycket rötter och den gör liksom sitt jobb.

För den som ska odla mellangrödor kan det vara värt att titta på de råd till odlare som forskarna kommit fram till. Det är skillnad mellan olika grödor, dels ur ett kväveläckageperspektiv, men också för kolinlagningen i marken. Forskarna i det här projektet har nyss gett ut en rapport, Etableringstidpunktens inverkan på sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper, markkolsbidrag och potential som biogasråvara, efter fältförsök som SLU Partnerskap Alnarp finansierat.

Det är tydligt att de flesta grödor från försöken är effektiva mot fröogräs om de sås tidigt. Vid sen sådd är det oljeväxter och honungsört som är effektiva.

- Låt inte marken ligga bar om du haft tidig skörd utan låt marken vara grön när du skördat, säger Sven-Erik. Har man mycket biomassa kanske man ska skörda det, för att minska förlusterna av näring till marken.

Mellangrödor är viktiga och det har funnits ett lantbruksprogram med miljöstöd och fånggrödsstöd i 20 år. LRF gjorde nyligen en undersökning för att se om någon odlade fånggrödor utanför programmet och det visade sig att hälften av den areal som är uppodlat av fånggrödor är utanför programmet. Med andra ord har många insett hur viktigt det är att hålla marken grön.

- Stödet har varit viktigt för att minska kväveläckaget och 2018 fick fånggrödorna enorm betydelse för kväveläckaget, avslutar Helena.
Nyheter
Mingel Foto Cajsa Lithell Mjolkveckan24 10

Mjölkveckan är en viktig samlingspunkt

Under Mjölkveckan 2024 på SLU hölls en heldagskonferens med omkring 170 deltagare på plats och digitalt. Stiftelsen Lantbruksforskning är tillsammans med SLU Future food partner och finansiär till arrangemanget.

Läs mer
Unga Bonder Majsfalt Spegelvänd Istock 1181480279

FRÅGA EXPERTEN: Forskarna arbetar för att kartlägga hönshirsens resistens

Det besvärliga ogräset hönshirs har utvecklat resistens mot kemisk bekämpning i många länder. Forskningen arbetar för att kartlägga hur resistensen uppstår.

Läs mer
Falt Host Istock 1415784088

FRÅGA EXPERTEN: Styva leror kräver större givor kalk

Den vanliga givan på 6-8 ton kalk per hektar verkar vara för låg på riktigt styva leror. Där visar studier att det kan behövas 12-15 ton strukturkalk per hektar för att minska fosforläckage.

Läs mer