FRÅGA EXPERTEN: Många beslut påverkar kornas livslängd

Arbeta systematiskt med avel, hälsa, utfodring och rekrytering för att skapa förutsättningar för att långsiktigt öka livslängden i besättningen. Det är rådet från koforskaren.

Stiftelsens forskningschef Mattias Norrby svarar regelbundet på frågor i tidningen ATL och den senaste frågan handlar om mjölkkors livslängd

FRÅGA: Jag är mjölkbonde och som alla vet är normen att korna ska nå tre–fyra laktationer, men i praktiken slås många ut tidigare. Vilka råd har forskarna för att vi ska få kor att stanna längre i produktion?

Hej! En relevant fråga, då det är lätt att hamna i gamla sanningar och inte se möjligheter till förändringar. Ett forskningsprojekt som är finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning har tittat på skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar. Här är forskaren Mikaela Lindbergs svar:

”Det här är en fråga som inte har ett enkelt svar eftersom utslagningen påverkas av så många olika faktorer. De flesta är överens om att kor som är sjuka och har dålig prognos att tillfriskna, eller där risken för återkommande sjukdom är stor, inte bör stanna i besättningen. Samtidigt visar forskning att kornas livslängd i hög grad bestäms av managementbeslut snarare än av biologiska begränsningar.

En vanlig orsak till utslagning är reproduktionsproblem, där korna inte blir dräktiga. Här kan förbättrade rutiner för brunstpassning och seminering bidra till att fler kor kan stanna längre i produktionen. Många kor slås också ut under sin första laktation för att de har lägre mjölkproduktion än förväntat, trots att de då ännu inte hunnit ”betala av” uppfödningskostnaderna. När denna punkt nås varierar för olika individer och påverkas bland annat av inkalvningsålder, mjölkavkastning och sinperiodens längd, men beräkningar visar att det i genomsnitt sker efter 1,5–2 laktationer.

Om en ung ko slås ut tidigare har hon alltså varken hunnit generera full intäkt eller fått visa sin fulla produktionspotential. Även om det finns ett samband mellan mjölkavkastning i första och senare laktationer, påverkas produktionen i hög grad av utfodring, hälsa och skötsel. Dessutom fortsätter unga kor att växa under både första och andra laktationen, vilket innebär att deras produktionsförmåga fortfarande utvecklas. Livslängden i besättningen påverkas också av strukturella faktorer som tillgången på rekryteringskvigor. Om många kvigor väntar på en plats i mjölkstallet kan det leda till att äldre kor slås ut tidigare än nödvändigt.

Ett sätt att hantera detta kan vara att använda köttrassemin på de kor som inte planeras att behållas i besättningen. Sammanfattningsvis handlar det alltså om att fatta beslut där både ekonomi, djurvälfärd och långsiktig produktion vägs in. Genom att arbeta systematiskt med förbättringar inom reproduktion, hälsa, utfodring och rekryteringsstrategier kan man skapa förutsättningar för att långsiktigt öka livslängden i besättningen.”