40 år av forskning med vetenskaplig verkshöjd och nytta på gårdsnivå

Lantbruksforskningsdagen visade både på bredd och viktiga resultat, samtidigt som frågor väcktes om hur framtidens forskning ska finansieras och nå ut på gårdsnivå.

Peter Normark, akademisekreterare vid KSLA, och Mathilda Hollertz, vd för Stiftelsen Lantbruksforskning, hälsade välkommen till dagen.

– Under 40 år har vi sett många exempel på hur forskningen gjort skillnad på gårdsnivå, med friskare djur, bättre skördar och ökad lönsamhet, konstaterade Mathilda Hollertz.

Hon påminde samtidigt om att lantbruket står inför nya utmaningar.

– Klimatförändringar, nya hot och ökade hållbarhetskrav gör behovet av forskning och kunskap minst lika stort i dag.

I en jubileumspanel med tidigare och nuvarande styrelseordförande och vice ordförande blickade Bengt Persson, Lena Åsheim, Jan Rundqvist och Martin Moraeus tillbaka på stiftelsens historia. De diskuterade bland annat tidigare utmaningar med att värna den branschgemensamma finansieringsmodellen, inte minst efter avskaffandet av handelsgödselskatten 2010 och olika förändringar i omvärlden.

Sara Österman, tillträdande akademisekreterare vid KSLA och tidigare verksam vid Formas och SLU, gav ett utifrånperspektiv på Stiftelsen Lantbruksforskning och dess roll som forskningsfinansiär. Bland styrkorna finns stiftelsens goda förtroende hos forskarna, relevanta utlysningar och en väl fungerande bedömningsprocess där både vetenskaplig kvalitet och praktisk relevans vägs in. Samtidigt finns utmaningar kring långsiktig finansiering, möjligheterna att föra forskningsresultat vidare och den begränsade statliga medfinansieringen.

Sara Österman betonade vikten av att forskningen inte enbart styrs av lantbrukets mest akuta problem, utan också bidrar till långsiktig kunskapsutveckling och alternativa produktionssystem.

Hon lyfte också risken för att lantbrukarnas långsiktiga kunskapsbehov hamnar i skymundan när stora samhällsutmaningar tar allt större plats. En annan fråga hon skickade med till diskussionen var hur forskningen bättre kan inkludera småskalig produktion och mindre produktionsanläggningar.

Forskningen som utrotade BVD

I en inspelad intervju berättade Stefan Alenius, professor emeritus på SLU, om forskningen som lade grunden för att utrota bovint virusdiarré (BVD) i Sverige. Redan 1992 publicerade hans forskargrupp en artikel där man slog fast att kunskapen fanns för att starta ett bekämpningsprogram i Sverige. Året därpå inleddes tankmjölkstestning av svenska besättningar, samtidigt som smittbärande djur identifierades och besättningar sanerades. Sedan det sista svenska fallet 2011 har sjukdomen inte påvisats i landet, och 2022 fick Sverige EU:s officiella friförklaring.

Stefan Alenius uppskattar att bekämpningen har sparat lantbruket mer än två miljarder kronor. Han riktade ett särskilt tack till Stiftelsen Lantbruksforskning för stödet.

– Jag skulle säga att det här är ett lagarbete.

Forskningen bidrog till att bekämpa svinpest

Karl Ståhl, statsepizootolog vid Sveriges veterinärmedicinska anstalt, SVA, beskrev hur mångårig forskning om afrikansk svinpest bidrog till att Sverige kunde bekämpa utbrottet i Fagersta 2023 så effektivt.

När smittan upptäcktes fanns redan upparbetad kunskap om sjukdomens spridning, bland annat genom forskning om vildsvin och smittöverföring mellan vilda och tama svin i Uganda. Förberedelser, myndighetssamverkan och kunskap om sjukdomen gjorde att Sverige kunde agera snabbt.

– Genom omfattande sökinsatser, stängsling och avlivning av vildsvinen i det smittade området kunde Sverige förklaras fritt från afrikansk svinpest redan i september 2024. Det var snabbare än något annat drabbat land, sa Karl Ståhl.

Karl Ståhl lyfte också fram forskning finansierad av Stiftelsen Lantbruksforskning, som har ökat kunskapen om kontakterna mellan vildsvin och tamgrisar och de smittrisker som finns kring svenska grisgårdar. Resultaten har bland annat förts in i programmet Smittsäkrad besättning gris.

Framtidsspaning om växtförädling

Cecilia Hammenhag, docent i växtförädling vid SLU, blickade framåt och diskuterade hur växtförädling kan rusta det svenska lantbruket för klimatförändringar och framtida produktionsbehov.

Som exempel lyfte hon fältkrassing, en vild växt som hennes forskargrupp utvecklar till en ny, vinterhärdig oljegröda med potential att odlas även i norra Sverige.

Med finansiering från Stiftelsen Lantbruksforskning arbetar Cecilia Hammenhag också med precisionsförädling av gul ärta och med att undersöka hur fältkrassingens olja kan användas, bland annat till förnybara drivmedel. Hon framhöll att framtidens växtförädling behöver fokusera på stabila skördar, resurseffektivitet och grödornas kvalitet, samtidigt som nya biotekniska verktyg och gensaxen CRISPR skapar möjligheter att påskynda utvecklingen.

– Framtidens grödor finns inte på en åker i dag. De finns ute i naturen, i skogen och på våra ängar.

Ett annat forskningsprojekt inom växtodling presenterades under dagen av Victor Olsson, industridoktorand vid Lantmännen/SLU. Han berättade hur forskning på utsädets kvalitet kan minska behovet av kemikalier.

Utsädets kvalitet påverkas av moderplantans odlingsförhållanden och fröets förmåga att gro kan förbättras även under mindre gynnsamma förhållanden. Genom att studera lagrat mRNA i fröna vill Victor Olsson identifiera genetiska markörer som kan förutsäga grobarhet och tålighet mot utsädesbehandlingar, med målet att utveckla bättre utsädeskvalitet och bidra till ett mer hållbart och kemikaliefritt jordbruk.

Paneldiskussion om forskningens roll

Vad behöver lantbruksforskningen åstadkomma under de kommande 40 åren? Den frågan stod i centrum för dagens andra paneldiskussion, som leddes av Johan Varenius, sakkunnig inom jordbruk och vilt vid Sveriges Jordägareförbund. I panelen deltog Annika Bergman, vd för Hushållningssällskapet Halland, Sigrid Agenäs, professor vid SLU, John Widegren, lantmästare och tidigare riksdagsledamot, samt Carl Gudmundsson, lantbrukare och vd för Kryger AB. Samtalet kretsade kring hur Sverige ska kunna upprätthålla produktiviteten, hur forskningen ska finansieras och hur kunskapen ska nå hela vägen ut till lantbrukarna.

– Det är fortfarande en stor utmaning att få politikerna att prioritera forskningen. Vi får heller inte vara rädda för att prata om produktionshöjande forskning, eftersom vi troligen kommer att ha mindre areal jordbruksmark i framtiden.

Carl Gudmundsson beskrev lantbrukarnas ekonomiska verklighet, där stora investeringar ska finansieras med små marginaler och där banken måste övertygas om att kalkylen håller. Han efterlyste forskning som både håller hög kvalitet och kan leverera resultat i en takt som motsvarar näringens behov. För honom är det också viktigt att forskningen utgår från den främsta expertkunskapen, inte bara från de mest högljudda rösterna.

– Om jag går och ber om råd, då ser jag till att fråga den som är absolut bäst. I dag är världen global och man kan få kunskap från många håll.

Panelen var överens om att det behövs fler personer som rör sig mellan gårdsnivå och forskning, för att kunna ge bönder de bästa och mest relevanta råden.

– Vi behöver fler personer som har ett ben i varje värld och som till exempel har delade tjänster, menade Sigrid Agenäs.

Annika Bergman pekade på utmaningen i att behålla kompetens inom lantbruket och rådgivningen över tid, i stället för att den försvinner när olika projekt avslutas. Men också att det är viktigt att ta in människor med olika bakgrund som rådgivare.

– När man tar in människor som kommer med andra perspektiv och som tänker annorlunda, det är då det händer saker.

Sigrid Agenäs varnade för att en alltför stark behovsstyrning av forskningen riskerar att leda till att man hela tiden besvarar frågor som redan är kända.

– Det behöver också finnas utrymme för idéer vars betydelse inte är uppenbara från början. Annars kommer vi ständigt att ligga steget efter.

Två exempel på akututlysningar

Förutom ordinarie utlysningar så kan ansökningar för ett akutbidrag skickas in löpande till Stiftelsen Lantbruksforskning, för forskning om oväntade händelser.

Jonas Johansson Wensman, universitetslektor vid SLU, berättade om en akututlysning som möjliggjort snabb insamling av prover och data med anledning av det pågående utbrottet av blåtunga serotyp 3 i Sverige.

– Syftet är att säkra värdefullt forskningsmaterial som annars riskerar att gå förlorat innan ordinarie forskningsprojekt kan startas, berättade han.

Blåtunga sprids via svidknott och drabbar framför allt idisslare, och utbrottet har bland annat lett till missbildningar hos kalvar. Genom att följa upp drabbade besättningar har forskarna kunnat se att viruset kan finnas kvar hos djur under lång tid, även när de inte längre visar tecken på smittsamhet.

Under 2025 skedde dessutom en till synes tyst smittspridning till nya områden, vilket blev tydligt när missbildade kalvar föddes i Värmland i december. Forskarna vill nu undersöka hur viruset överlever mellan knottens aktiva säsonger, hur smittan sprids och om viruset kan överföras från kor till deras ofödda kalvar. Kunskapen ska bidra till bättre förståelse för smittspridningen och göra det möjligt att upptäcka framtida utbrott tidigare.

Ett annat exempel på en akututlysning som fått forskningsmedel är en utvärdering av MRSA-förekomst i svensk grisproduktion. MRSA är bakterier som är resistenta mot flera typer av antibiotika, bland annat penicillin, och kan orsaka allt från mindre sårinfektioner till allvarliga sjukdomar hos både djur och människor.

– En EU-gemensam undersökning under 2025 visade att cirka 29 procent av de svenska slaktgrupperna var positiva för MRSA, vilket väckte frågor om hur utbredd smittan faktiskt är i grisproduktionen, berättade Oskar Nilsson från Sveriges veterinärmedicinska anstalt, SVA.

För att undersöka förekomsten på gårdsnivå genomförde SVA en kompletterande studie med provtagning på 100 gårdar, där både grisar och stallmiljö undersöktes.

Resultatet visade att omkring tre procent av gårdarna var positiva, vilket tyder på att förekomsten i svenska grisbesättningar är betydligt lägre än vad slaktundersökningen först antydde. Skillnaden kan bland annat bero på att grisar smittas under transport och uppstallning inför slakt. Studien visar att Sverige sannolikt har en lägre förekomst av MRSA än många andra europeiska länder, men att det fortfarande finns kunskapsluckor kring smittspridningen.

– Det är fortfarande viktigt med förebyggande åtgärder och god hygien för att skydda både människor och djur från smitta, sa Oskar Nilsson i sitt föredrag.

Sverigeförsöken – kunskap som byggs över tid

Ulrika Dyrlund Martinsson, försöksledare vid Hushållningssällskapet, presenterade Sverigeförsöken, ett nationellt nätverk för växtodlingsförsök som genomförs i samarbete med SLU och branschråd.

Med en årlig basfinansiering från Stiftelsen Lantbruksforskning på cirka tolv miljoner kronor bedrivs långsiktiga försök vars resultat är öppna och tillgängliga för lantbruket.

– Tolv miljoner kan låta som mycket, men det är försök över hela landet och inom väldigt många olika ämnesområden. Vi behöver också göra försök över flera säsonger för att fånga upp variationer i väder och omvärldens behov.

Sverigeförsöken har ett branschråd som tittar på frågeställningar som är viktiga för lantbruket.
– Här diskuteras vad som händer nu och i framtiden, vilka politiska beslut som kan påverka, hur klimatet kan förändras och så vidare, sa Ulrika Dyrlund Martinsson.

När Ryssland invaderade Ukraina hörde många av sig och frågade om Sverigeförsöken inte kunde göra försök på alternativa gödselmedel.

– Men då pågick redan sådana försök. Det är därför det är viktigt med omvärldsbevakning och att vi fokuserar både på beredskap, robusta sorter, cirkularitet och teknikutveckling. Men vi behöver också långsiktighet, det tar tid att bygga upp försök, sa Ulrika Dyrlund Martinsson.

Två resultat från stallförsöken

Stallförsöken är ett pilotprojekt som startades under förra året, med tillämpade försök på gård.

Sara Lundberg, verksamhetschef vid Växa, presenterade en studie av energiförbrukningen hos mjölkningsrobotar på nio gårdar med tre olika fabrikat. Studien visade stora skillnader i förbrukning, mellan 30 och 70 kilowattimmar per ton mjölk. Kylning och ventilation i maskinrummet visade sig ha stor betydelse, liksom hur utrustningen är inställd. En felaktigt inställd vakuumpump förbrukade exempelvis omkring 50 procent mer energi än en annan. Sara Lundberg lyfte också fram möjligheterna att effektivisera värmeåtervinningen och vikten av att mäta elförbrukningen.

Axel Sannö, universitetslektor vid SLU, presenterade ett stallförsök om hur lång tomtid som behövs mellan grisomgångar för att minska smittrycket. Resultaten visade att desinfektion efter tvätt minskade bakterieförekomsten, men att det inte fanns någon mätbar skillnad mellan två och fem dagars tomtid. Det avgörande var alltså rengöringen och att stallet fick torka ordentligt.

Axel Sannö betonade också stallförsökens betydelse som en brygga mellan akademi och näring.

– Försöken kan ge snabba svar på praktiska frågor från lantbruket, samtidigt som erfarenheter från gårdarna kan bidra till nya forskningsfrågor och mer omfattande universitetsprojekt.

Ett nyfiket sökande

I sin avslutning reflekterade Stiftelsen Lantbruksforsknings styrelseordförande Martin Moraeus över forskningens betydelse och gränsen mellan grundforskning och tillämpad forskning. Han tog fysikern James Clerk Maxwells teorier om elektromagnetisk strålning som exempel.

– När han formulerade sina teorier på 1860-talet var det ingen som såg någon nytta med dem. Men i dag vet vi att de skulle ligga till grund för bland annat radar, satellitkommunikation och dagens trådlösa nätverk. Det är viktigt att forskningen ska tillåtas att vara just ett nyfiket sökande.

Han betonade samtidigt att Stiftelsen Lantbruksforskning behöver värna sitt uppdrag och att stiftelsen inte ensamt kan ta ansvar för alla utmaningar som svenskt lantbruk står inför.

– Att säkra forskarkompetens och hantera lantbrukets strukturella förändringar är ett gemensamt ansvar för flera samhällsaktörer. För att Sverige ska kunna ta ansvar för sin del av den globala livsmedelsproduktionen behövs tillämpad forskning anpassad till svenska förutsättningar. Därför efterlyser vi också större statlig medfinansiering.

Avslutningsvis påminde Martin Moraeus om att även forskningsprojekt som inte ger förväntade eller ens tydliga resultat också har ett värde.

– Att kunna dra slutsatsen att en hypotes inte stämmer är också viktig kunskap. Och erfarenheter från tidigare försök kan hjälpa andra forskare att undvika att upprepa samma misstag.

Mer information

För kontakt med paneldeltagare och föreläsare, vänligen kontakta Jenny Elsmark, Stiftelsen Lantbruksforskning 070–247 71 78, jenny.elsmark@lantbruksforskning.se

Föreläsarnas presentationer finns här

Se den digtala sändningen av Lantbruksforskningsdagen här

För pressbilder, se Mediearkivet!