JUBILEUMSLÄSNING: Sverigeförsöken – en grundpelare i svensk växtodling

I en serie artiklar lyfter Stiftelsen Lantbruksforskning forskning som gjort skillnad för Sveriges lantbrukare. I denna del riktas fokus mot Sverigeförsöken, ett unikt system av fältförsök som bidrar till ökad lönsamhet och säkrare odlingsbeslut.

Så fungerar Sverigeförsöken

Sverigeförsöken har vuxit fram ur Hushållningssällskapens regionala fältförsök och är i dag ett nationellt samordnat system med ett tiotal försöksstationer, från Skåne till Norrbotten.

Under 1970- och 80-talen ökade behovet av nationellt samordnade försök i takt med att nya sorter, växtskyddsstrategier och gödslingsmetoder utvecklades. Olika aktörer som SLU, Hushållningssällskapen, lantbrukare och företag hade då sedan länge samarbetet med regionala försök.

Grunden för dagens Sverigeförsök togs genom att Hushållningssällskapet började samordna nationella försök på 1980-talet, med gemensamma försöksplaner och delning av statistik. När Stiftelsen Lantbruksforskning bildades 1996 gick de in som enskilt största finansiär. Sedan dess har stiftelsen bidragit med cirka 10 miljoner kronor årligen och de senaste åren ökat finansieringen till 12 miljoner kronor.

Upplägget bygger på att aktuella frågeställningar fångas upp i ämneskommittéer där forskare, rådgivare, lantbrukare och försöksutförare deltar. Dessa omsätts sedan i praktiska fältförsök som genomförs under verkliga odlingsförhållanden.

Verksamheten är organiserad i sex ämnesområden: odlingsmaterial, växtnäring, växtskydd och ogräs (IPM), vall och grovfoder, vatten samt odlingssystem.

– Det fanns ett behov av att samla försöksverksamheten och skapa en gemensam struktur, säger Ola Hallin, försöksledare för fältförsök på Hushållningssällskapet Sjuhärad.

Kunskap som byggs över tid

Till skillnad från enskilda forskningsprojekt bygger Sverigeförsöken upp kunskap kontinuerligt – år efter år.

– Det är en viktig baskunskap som kommer hela tiden och fylls på, att testa nya sorter som släpps på marknaden och olika strategier, säger Ola Hallin.

Försöken gör det möjligt att tidigt fånga upp både möjligheter och risker i odlingen.

– Vi gallrar bort sorter som kanske utvintrar i förtid, ser resistensutveckling och svampsjukdomar som kan uppstå vid ensidig växtföljd eller bekämpning. Vi hittar problem tidigare än annars så att lantbrukaren slipper göra de misstagen, säger Ulrika Dyrlund Martinsson, försöksledare för fältförsök på Hushållningssällskapet Skåne.

Öppenhet och samverkan

En viktig del i upplägget är att försöken är öppna och gemensamma. Resultaten delas brett och kan användas direkt i rådgivning och beslutsfattande.

Samtidigt sker försöken i samverkan mellan många aktörer, från forskning och rådgivning till företag och myndigheter. Det gör att både finansiering och frågeställningar kan växlas upp.

– Vi har en basfinansiering, men växlar upp tillsammans med andra aktörer. Det gör att vi kan arbeta brett och långsiktigt, säger Ola Hallin.

En styrka är att försöken genomförs i hela Sverige, under olika jordarter och klimatförhållanden.

– Vi kan testa i många olika odlingsmiljöer, från södra till norra Sverige, säger Ulrika Dyrlund Martinsson.

Det gör resultaten direkt relevanta för lantbrukare i hela landet och bidrar till att ny kunskap snabbt kan omsättas i praktiken.

Läs mer om Sverigeförsöken här

Sök i Sverigeförsökens databas

Stiftelsen Lantbruksforskning fyller 40 år 2026. Under jubileumsåret firar bland annat med ett antal tillbakablickar på forskning som lett till stora förbättringar för svenskt lantbruk. Onsdagen den 4 november firar vi lite extra med jubileum på Lantbruksforskningsdagen.