22 oktober 2026

JUBILEUMSLÄSNING: Forskningen som lyfte hat och hot mot bönder

Ämnet hat och hot har lyfts upp på agenden med hjälp av forskningsmedel från Stiftelsen Lantbruksforskning.

I en serie artiklar lyfter Stiftelsen Lantbruksforskning forskning som gjort skillnad för Sveriges lantbrukare. I denna del intervjuas Peter Lundqvist om vad forskningen åstadkommit på området hat och hot mot lantbrukare.

När Peter Lundqvist, professor i arbetsvetenskap på SLU, började forska om lantbrukares arbetsmiljö för 50 år sedan var hat och hot inget etablerat forskningsområde. Tack vare en stor studie har ämnet lyfts upp på agendan.

Frågan om hat och hot mot bönder växte fram ur Peter Lundqvists tidigare forskning om lantbrukares arbetsmiljö. Där hade han sett tecken på att kriminalitet började bli ett problem för lantbruksföretagare. Samtidigt hade LRF uppmärksammat problem kring myndigheters granskningar och inspektioner och en oro för olika påtryckningar utifrån. Men det saknades forskning som samlade ihop bilden av hur utsattheten faktiskt såg ut och vad den betydde för lantbrukarna.

Forskningsstöd från SLF

– Jag träffade forskaren Vania Ceccato från KTH på ett seminarium. Hon är inriktad på kriminalitet i olika samhällsmiljöer och vi kom på idén att göra en studie tillsammans om lantbrukare. Så vi sökte pengar och fick bland annat forskningsstöd från Stiftelsen Lantbruksforskning, vilket var väldigt uppskattat.

2022 publicerade de en stor studie om kritik, kriminalitet och hot mot svensk djurproduktion ur lantbruksföretagens perspektiv. I studien hade nästan 4000 lantbrukare svarat på en enkät. Resultaten visade att 17 procent av de svarande, 611 företagare, hade utsatts för exempelvis protester, trakasserier, intrång, skadegörelse eller personangrepp i medier på grund av sin djurproduktion. Ytterligare 42 procent hade inte själva drabbats men kände någon annan som blivit utsatt.


– Det finns en särskild dimension i att vara lantbrukare, eftersom gården både är arbetsplats och hem. Det skapar oro när man hör om att någon annan har haft intrång och det blir personligt på ett annat sätt, säger Peter Lundqvist.

Stort intresse

Utsattheten fick konsekvenser långt utanför själva incidenterna. De drabbade kände sig mer otrygga, fick minskad tillit till okända människor och blev mindre öppna med sin verksamhet. Vissa stängde sina sociala medier, tog ner skyltar, slutade ta emot skolklasser eller flyttade djur för att inte visa att de hade djurproduktion. En del av oron handlade också om familjen. Nio procent uppgav att deras barn påverkats negativt.


Studien fick stort genomslag och presenterades bland annat vid seminarier och i riksdagen. Engagemanget märktes också bland lantbrukarna själva, både i det stora antalet enkätsvar och i de många personliga berättelserna om utsatthet och oro.

– Jag har jobbat i många år med olika frågeställningar och jag har aldrig haft någon studie som har haft så stort intresse från sektorn, säger Peter Lundqvist.

Frågan på agendan

Sedan dess har frågan lyfts på agendan, inte minst inom lagstiftningen. År 2022 skärptes lagstiftningen om hemfridsbrott och olaga intrång, bland annat genom att gårdsplaner uttryckligen omfattas, straffen höjdes och brottet grovt olaga intrång infördes. Även försök, förberedelse och stämpling till grova brott kriminaliserades, men trots riksdagens önskemål har någon särskild brottskod för djurrättsrelaterad brottslighet ännu inte införts.

– Det är svårt att veta vad studien har haft för effekt och vad som ligger i tidsandan, men jag tror att den har gett en del ringar på vattnet, säger Peter Lundqvist.

Stiftelsen Lantbruksforskning fyller 40 år 2026. Under jubileumsåret firar vi bland annat med ett antal tillbakablickar på forskning som lett till stora förbättringar för svenskt lantbruk. Onsdagen den 4 november firar vi lite extra med jubileum på Lantbruksforskningsdagen.