Övernattning på slakteriet påverkar slaktvikten hos lamm
Många lammproducenter är oroliga att sämre djurvälfärd och därmed lägre slaktvikt ska bli resultatet när fler djur måste övernatta på slakterier före slakt. Ett projekt vid SLU bekräftar nu att slaktvikten påverkas men hur tycks bero på många olika faktorer.
Rationaliseringen inom slakten har lett till färre och större slakterier, längre transporter för djuren och till att fler djur måste övernatta på slakteriet före slakt. År 2015 slaktades drygt 255 000 får och lamm i Sverige varav uppskattningsvis 60 procent fick tillbringa en natt på slakteriet.
Bland många lammproducenter finns uppfattningen att de djur som övernattat har fler skador på skinnen och en lägre slaktvikt än de djur som slaktats direkt efter ankomst. Stämmer detta generellt skulle ett ökat antal övernattningar på slakteriet få negativa ekonomiska konsekvenser för hela näringen. För uppfödaren skulle det betyda sämre lönsamhet då de djur som övernattar skulle ge mindre betalt. För slakteriet skulle lägre slaktutbyte ge mindre kött per djur och dessutom sämre betalt för skinnen om skinnkvalitetet påverkades negativt.
Svensk studie belyser konsekvenserna av övernattning på slakteriet före slakt
I Sverige har det funnits begränsade data för hur övernattning på slakteriet påverkar slaktvikt hos lamm. För att få fram bättre underlag för svenska förhållanden kontaktade forskarna ett flertal uppfödare för deltagande i ett projekt med syfte att ta reda på hur lammen påverkas. Alla uppfödare ansåg frågan viktig att få svar på men i slutändan var det endast en producent som kunde delta. Få av producenterna vägde sina lamm innan slakt och de som gjorde det hade en överenskommelse med slakteriet att lammen skulle slaktas på ankomstdagen.
Den ursprungliga avsikten var att även titta på övernattningens påverkan på skinnkvaliteten. Om djuret lider av uttorkning blir skinnet svårare att dra av från köttet och risken för skador ökar. Men eftersom uppfödaren till lammen som deltog i studien inte tog tillbaka skinnen fanns det ingen information om eventuella skador och påverkan på skinnkvaliteten kunde därför inte utvärderas i detta projekt.
Som underlag samlades data in från en gård för totalt 693 lamm varav hälften var uppfödda på bete och hälften på stall. De uppgifter som samlades var uppfödningsmetod, levande vikt före slakt, om djuret övernattade på slakteriet eller inte, slaktvikt, formklass och fettklass. Samtliga djur slaktades på samma slakteri. 63 procent övernattade på slakteriet.
Lamm uppfödda på stall och på bete gav motstridiga resultat
Övernattning på slakteriet visade sig ge skillnader i slaktutbytet. Men resultatet skiljde sig åt beroende på om lammen var uppfödda på stall eller på bete. För de lamm som var uppfödda inomhus var slaktutbytet 1,5 procent lägre för de lamm som övernattat men för de lamm som uppfötts på bete var det tvärtom. De gav i stället 1 procent högre slaktutbyte om de stått uppstallade över natt än om de slaktades på ankomstdagen.
Vi kan säga att övernattning påverkar slaktutbytet men inte säkert hur, säger projektledaren Katarina Arvidsson Segerkvist.
Orsakerna till att resultaten blir så olika beroende på hur djuren är uppfödda kan studien inte svara på. Det finns en stor osäkerhet i materialet och faktorer som kan ha påverkat är till exempel skillnader vad gäller ras, kön, ålder och så vidare.
Mer forskning under kontrollerade former krävs för att vi ska få fram entydiga svar, menar Katarina Arvidsson Segerkvist. För en skillnad på 1,5 procent i slaktutbyte har stor ekonomisk betydelse, oavsett om övernattning leder till större eller lägre slaktutbyte.
Mjölkveckan är en viktig samlingspunkt
Under Mjölkveckan 2024 på SLU hölls en heldagskonferens med omkring 170 deltagare på plats och digitalt. Stiftelsen Lantbruksforskning är tillsammans med SLU Future food partner och finansiär till arrangemanget.
Läs merFRÅGA EXPERTEN: Forskarna arbetar för att kartlägga hönshirsens resistens
Det besvärliga ogräset hönshirs har utvecklat resistens mot kemisk bekämpning i många länder. Forskningen arbetar för att kartlägga hur resistensen uppstår.
Läs merFRÅGA EXPERTEN: Styva leror kräver större givor kalk
Den vanliga givan på 6-8 ton kalk per hektar verkar vara för låg på riktigt styva leror. Där visar studier att det kan behövas 12-15 ton strukturkalk per hektar för att minska fosforläckage.
Läs mer