Riskfritt för mjölkproducenten att byta palmolja mot rapsolja
Rapsolja kan ersätta palmolja i kraftfodret utan att risken för härsken smak i mjölken påverkas. Inte heller mjölkmängd eller fetthalt påverkas, visar en studie vid SLU.
För mjölkbonden kan lipolys innebära ett stort problem. Lipolys är den process som sker när enzymer bryter ned mjölkfett till glycerol och fria fettsyror. En del av de fria fettsyrorna kan göra att mjölken smakar härsket.
Smakfel betyder avdrag på avräkningspriset. Hur mjölken smakar är särskilt viktigt i Sverige där en stor del av mjölken blir konsumtionsmjölk som dricks som den är.
Mjölk är ett livsmedel som konsumenter har väldigt specifik förväntan på; den ska smaka på ett visst sätt. Det går inte att skicka ut halvdålig mjölk i butiken, säger Sigrid Agenäs, professor på SLU:s institution för husdjurens utfodring och vård.
Skötselsystemet spelar roll
Fettet i mjölken finns i små kulor omgivna av membran. Om membranet går sönder exponeras mjölkfettet för enzymer som bryter ned det till glycerol och fria fettsyror. I mjölk med hög fetthalt är mjölkfettkulorna större och mindre stabila vilket innebär större risk för lipolys.
Under mjölkning och pumpning av mjölken kan membranet runt mjölkfettet skadas och det är då enzymerna kommer åt det. En dansk undersökning visar att skillnader i mjölkningsteknik och skötselsystem påverkar förekomsten av lipolys. På gårdar med uppbundna kor eller mjölkningsrobot var problemet vanligare. Ekologiska gårdar hade lägre förekomst än konventionella oavsett mjölkningssystem.
De danska forskarna lade fram hypotesen att utfodringen är förklaringen: kor i konventionella besättningar får kraftfoder innehållande palmolja.
Rapsolja stabilare?
Forskare vid SLU har undersökt om mjölkfettets stabilitet och därmed risken för lipolys ändras om man byter ut palmolja mot rapsolja i kraftfodret. Hypotesen var att stearinsyra, som finns i rapsolja, har mindre negativ verkan på mjölkfettets stabilitet än palmitinsyra som finns i palmolja.
Ett försök med 30 kor av raserna holstein och svensk röd boskap genomfördes. De delades in i tre grupper som utfodrades med kraftfoder med palmolja respektive rapsolja. En kontrollgrupp fick kraftfoder med låg fetthalt. I försöket ingick en jämförelse mellan mjölkning två eller fyra gånger per dygn. Mjölkens fettsyrasammansättning, mjölkfettkulornas storlek med mera kontrollerades.
Små skillnader
Det var inga skillnader i mjölkmängd mellan grupperna men mängden steg med 20 procent vid mjölkning fyra gånger per dygn. Det var inte heller några skillnader mellan grupperna beträffande halten fria fettsyror i mjölken men halten ökade med tätare mjölkning. Också fettkulornas storlek ökade när korna mjölkades fyra gånger per dygn, vilket stämmer med tidigare studier. Resultatet innebär att hypotesen inte kunde styrkas: det var för små skillnader i mjölkkvalitet mellan kor som fick tillsats av palmolja respektive rapsolja.
Studien visar inte att rapsolja är mer stabilt, men den visar inte heller på någon skillnad jämfört med palmolja. Det är bra, för då kan vi minska vårt beroende av palmolja, säger Sigrid Agenäs.
Inte heller blir risken för härsken smak högre vid tätare mjölkning, till exempel i besättningar med mjölkningsrobot, om man byter ut palmolja mot rapsolja.
Den ökade risken för lipolys i besättningar med automatisk mjölkning beror nog inte i första hand på den ökade mjölkningsfrekvensen utan på hur mjölken hanteras vid pumpningen, till exempel hur rören är dragna och om det sker något luftinsläpp när mjölken pumpas, säger Sigrid Agenäs.
Forskarna konstaterar också att det finns kvarstående effekter av tätare mjölkning på mjölkfetterna när mjölkningsfrekvensen sjunker. Det menar de antyder att mekanismerna för mjölkfettsyntes är komplexa och kräver ytterligare studier.
Projektet "Risk för härsken smak i mjölk ökar - kan vi göra något åt det?" i projektbanken
Välkommen på Lantbruksforskningsdagen!
På Lantbruksforskningsdagen presenteras vad som pågår just nu inom lantbruksforskningen. I år arrangeras den i samarbete med AgroVäst Gröna möten i Skara. Säkra din fysiska eller digitala plats på heldagen den 6 november.
Läs merFRÅGA EXPERTEN: Så fungerar flödet av kol i jordbruket
Kolets kretslopp delas in i två cykler – en snabb och en långsam – och det är i den snabba cykeln som det sker ett ständigt kolflöde mellan växterna, markerna och atmosfären. Är flödena i balans sker inget nettoutsläpp.
Läs merBoka in årets Mjölkvecka på SLU i Uppsala
Mjölkveckan pågår den 25–29 november 2024 på SLU i Uppsala och Stiftelsen Lantbruksforskning är stolt partner till arrangemanget. Den 28:e november hålls en konferens med deltagande på plats eller digitalt och webbinarier kommer sändas under veckan. Här diskuteras vägen framåt för en hållbar svensk mjölkproduktion.
Läs mer