SLU utvecklar ny metod för att upptäcka ledförändringar hos avelstjurar

Ledproblem hos köttrastjurar kan orsaka sämre betäckningsresultat i besättningarna men forskare vid SLU tar ultraljudsdiagnostik till hjälp för att gallra ut drabbade djur.

Problem med lederna är vanliga hos köttrastjurar och kan orsaka både lidande för djuren och stora ekonomiska förluster för djurägaren om ledproblemen går ut över tjurens fertilitet. I värsta fall kan det uppstå situationer där hela grupper av dikor inte blivit dräktiga på grund av att tjuren inte fungerat och man inte upptäckt det i tid. Upptäckten försvåras av att ledproblemen ofta uppträder samtidigt på båda benen och tjuren därför inte blivit synbart halt. Lederna behöver inte heller vara svullna.

Osteokondros är den vanligaste orsaken till ledproblem hos köttrastjurar. Sjukdomen, som kan uppkomma hos både djur och människa, är en förändring i brosket och är särskilt vanlig hos stora tunga individer som växer snabbt. Ledbrosket övergår inte till benvävnad på normalt sätt vilket kan ge upphov till tjockare brosk och sprickbildningar som orsakar smärta. Problemen är ärftliga men inte medfödda.

Hos nötkreatur är det oftast knäleden som drabbas av osteokondros. Detta är ett ställe som är svårt att röntga då bildkvaliten ofta blir dålig. Dessutom är röntgen svår att utföra i fält.

Ultraljud som diagnostiseringsmetod

Ultraljud har länge använts inom bilddiagnostiken med gott resultat bland annat för häst för att undersöka senskador medan skelettet undersökts i mindre grad.

– Vi tyckte att tiden var mogen att prova ultraljudstekniken på tjurar. Idén har funnits länge och även om vi hade gott hopp om att tekniken skulle fungera så visste vi ju inte eftersom ingen provat förut, säger Kerstin Hansson, SLU.

Syftet med denna pilotstudie var att utveckla en metod för utvärderingar av broskförändringar i knäleden på nötkreatur med fokus på den nedre yttre delen av lårbenet som ligger an mot knäskålen med den anatomiska benämningen laterala troklea.

Metoden ska kunna användas i fält och med en bärbar ultraljudsapparat. Målet är att kunna inkludera undersökningen i existerande hälsoundersökningar för avelstjurar så att man i tid ska kunna utesluta tjurar med ledsjukdom ur aveln. Därmed skulle man inte bara kunna förebygga lidande hos det individuella djuret utan också bidra till en hållbar köttproduktion.

Test med olika utrustning på slaktade och levande djur

Metoden testades först på knäleder från två slaktade djur, därefter på två undervisningskor av rasen SRB på SLU och sedan på 13 köttrastjurar på två olika besättningar.  Köttrastjurarna tillhörde raserna Hereford, Simmental och Charolais och var i åldern 14,5 månad upp till 5 år.

Korna på SLU fixerades i verkstol och gavs lugnande medel före undersökningen. Köttrastjurarna undersöktes fixerade men utan lugnande medel. Knälederna rakades, tvättades och ultraljudsgel applicerades. Därefter undersöktes knälederna med ultraljud efter att forskaren bestämt knäskålens läge genom att känna med händerna. Detta för att mätningarna skulle göras på ungefär samma ställe för alla djur, 1 cm från nedre spetsen av knäskålen.

Fyra olika ultraljudsutrustningar användes varav två var bärbara utrustningar, lämpliga att använda i fält medan de två andra var mer stationära och huvudsakligen används på kliniker och djursjukhus. De stationära hade en bättre upplösning och större mätnoggrannhet än de bärbara.

Hoppfulla resultat för framtiden

Undersökningarna visade att det fungerade bra att identifiera och undersöka ledbrosket i knäleden med ultraljud såväl på slaktben som för levande kor och köttrastjurar, även med den bärbara utrustningen för användning i fält. Metoden upplevdes som enkel att utföra och att upprepa och bör gå snabbt att lära ut till veterinärkåren.

Den genomförda studien avsåg att testa metoden på friska djur. I nästa steg vill forskarna undersöka tjurar av olika raser med misstänkta ledförändringar före och efter slakt för att få svar på frågorna dels om det går att identifiera individer med ledförändringar dels om det fungerar för alla raser.

– När vi fått den slutgiltiga bekräftelsen på att metoden fungerar för att skilja ut drabbade djur bör uppstartsträckan inte bli så lång innan metoden kan komma i praktiskt bruk. Veterinärerna har kunskapen och ofta även redan den utrustning som behövs, säger Kerstin Hansson.

Slutrapport Projekt S-17-24-786,”Ny ultraljudsmetod för utvärdering av knäleder hos nötkreatur fokuserat på tjurar av köttras”