Stärkta band och mer kunskap
Fosforförluster är ett stort problem på många gårdar, men frågan är om åtgärderna mot det är effektiva.
Några forskare på SLU har i ett projekt vägt samman lantbrukarnas egna erfarenheter med deras forskningserfarenheter för att se hur man mest effektivt kan minska förlusterna av fosfor.
– Tidigare hade vi ett litet projekt tillsammans med Odling i balans och insåg att det fanns en hel del möjligheter att kombinera de metoder vi har i forskningen och kunskap som lantbrukarna själva besitter. Vi ville jobba på en lokal nivå och ville slå ihop dessa saker, säger Faruk Djodjic om hur forskningsprojektet startade.
Ett åtgärd mot fosforsförlust är endast effektiv om den är placerad på rätt plats. Därför är det viktigt att fokusera på var åtgärden placeras och inte bara generellt på vilka gårdar som behöver åtgärder. För att kunna gör det på ett bra sätt krävs interaktion mellan lantbrukare och forskare.
I och med Faruk Djodjics forskning kan lantbrukarna använda de modeller som forskarna har tagit fram för att själva kunna identifiera sina problem och framförallt var de har problem med fosforförluster. Sedan kan rätt åtgärder sättas in på den plats där förlusterna är som störst.
– Den här interaktionen mellan lantbrukare och forskare stärker banden mellan oss, säger Faruk. Forskningen stärks av observationer som lantbrukarna gör för att de kan göra observationer som inte vi tidigare kände till och de kan stärkas av att de får rätt åtgärder på rätt plats och kan motiveras att åtgärda problemen.
Förutom fosforförlust så kan samarbetet hjälpa lantbrukarna i deras vardag, då problemen oftast är knutna till andra problem, så som vattensjuka fält eller översvämning. Med hjälp av rätt åtgärder kan de också komma till bukt med dessa problem och på så sätt få en enklare vardag för resten av sina fält.
Det finns alltid en ekonomisk aspekt och Faruk säger att för att kunna genomföra det här fullt ut, behövs bidragen ändras. Placering av åtgärd är viktig men samma ersättning per skyddszonsareal, oavsett var du placerar åtgärden, är inte ett bra sätt. Det är mer effektivt om att utgå från resultatbaserat stöd så att åtgärden hamnar på rätt plats.
– Vi behöver ta fram verktyg och beslutsunderlag så att Jordbruksverket kan differentiera den här ersättningen till lantbrukarna så att åtgärderna kommer till rätt platser så att åtgärderna blir mer effektiva.
Det här projektet fungerar som en grund för framtida forskning och redan nu pågår ett antal projekt för att kunna implementera de modeller man jobbade fram i projektet. Bland annat jobbar de i två EU-projekt. Det behövs mer forskning på området.
– Vi har kommit en bit på vägen med identifiering av risker på vissa jordar med högre lerhalt. Det skulle behövas mer forskning på mer sandiga jordar. Vi har också forskat i huvudsak på förlust av partikulärt fosfor och det skulle behövas mer forsning på löst fosfor, vilket vi nu gör i ett projekt finansierat av Formas, avslutar Faruk.
Läs mer om projektet Lantbrukaren som vattenförvaltare - rätt diagnos, lämplig plats, effektiv åtgärd! i projektbanken.
Mjölkveckan är en viktig samlingspunkt
Under Mjölkveckan 2024 på SLU hölls en heldagskonferens med omkring 170 deltagare på plats och digitalt. Stiftelsen Lantbruksforskning är tillsammans med SLU Future food partner och finansiär till arrangemanget.
Läs merFRÅGA EXPERTEN: Forskarna arbetar för att kartlägga hönshirsens resistens
Det besvärliga ogräset hönshirs har utvecklat resistens mot kemisk bekämpning i många länder. Forskningen arbetar för att kartlägga hur resistensen uppstår.
Läs merFRÅGA EXPERTEN: Styva leror kräver större givor kalk
Den vanliga givan på 6-8 ton kalk per hektar verkar vara för låg på riktigt styva leror. Där visar studier att det kan behövas 12-15 ton strukturkalk per hektar för att minska fosforläckage.
Läs mer