Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Armeringsmattor bra mot trampskador

Med större mjölkbesättningar ökar belastningen och skadorna på marken. Markstabiliserande mattor på särskilt utsatta ytor kan minska trampskadorna visar forskning vid SLU.

Korna trampar sönder ytor och beteshagar särskilt i närheten av stallet och på utsatta ställen som vid ingången till betesfållorna. Speciellt när det regnar kan det lätt uppstå svåra trampskador. Leriga, hala och smutsiga ytor och förstörda betesmarker ger sämre välfärd för djuren och skapar merarbete och kostar pengar för djurägaren.

För att finna lösningar på problem med trampskador undersöker forskare vid SLU dels hur olika typer av markstabilisering fungerar på särskilt utsatta ytor och dels vilken sammansättning en ny betesvall ska ha för att etablera sig snabbt, ha hög smaklighet och tåla djurens tramp.

Gräsarmeringsmattan bra men dyr

I försöket, som pågick under två betessäsonger, undersöktes hållbarheten hos två olika markstabiliserande material, som lades ut vid grindarna för in-och utpassage till beteshagarna, ytor som är hårt belastade av kornas tramp.  En kontroll utan markstabilisering jämfördes dels med en barkbädd dels med en armeringsmatta, ett galler av plast. Rotationsbete tillämpades så vegetationen fick möjlighet att återhämta sig mellan betesomgångarna.

Barkbädden gav sämst markstabilisering och hade mer trampskador än kontrollytorna där inget gjordes.

– Barkbädd är inget alternativ på jordar med lera/gyttjelera och med den typ av billig anläggning med markduk plus bark som vi använde. Men kanske kan bark fungera bättre på andra typer av jordar, säger Eva Spröndly, SLU. 

Kontrollytorna utan markstabilisering hade en del trampskador men återhämtade sig mellan betesomgångarna och var ett tillfredställande alternativ under de torra till normala väderförhållanden som rådde under försöksåren.  

Armeringsmattorna hade inga synliga trampskador något av åren.  Men mattorna är dyra och måste klara minst sju år för att kostnaden ska vara jämförbar med att anlägga en barkbädd.

– Bor man i en region där det regnar mycket och har leriga jordar med stora trampskadeproblem kan det ändå vara värt att investera i armeringsmattor, säger Eva Spörndly.

Men forskarna tittar också vidare på andra billigare alternativ till armeringsmattor.

– I en fortsättning av detta projekt undersöker vi bland annat ett material som idag används i paddockar för hästar. Det som ser lovande ut, säger Eva Spörndly.

Djuren föredrar beten med vitklöver

Forskarna undersökte också tramptåligheten hos vallar med olika betesblandningar. I studien anlade forskarna fyra olika betesvallar med eller utan vitklöver och med olika blandningar av gräs av arterna ängsgröe, rödsvingel, engelskt rajgräs och rörsvingel och grässorter av dels ”sporttyp” dels ”fodertyp”. Etableringen utvärderades med planträkning och betesstudier gjordes på betande nötkreatur för att utvärdera betesselektionen.

Korna föredrog beten med blandvallar av vitklöver/gräs framför rena gräsvallar och beten med vitklöver/engelskt rajgräs framför beten med vitklöver/rörsvingel. Fröblandningar där rörsvingel ingick tog också längre tid att etablera sig.

Tramptåligheteten bedömdes i projektet med hjälp av flygbildstolkning av vegetationens täckningsgrad och andelen blottlagd mark. Projektets andra del pågår fortfarande och en analys av tramptåligheten av de fyra betesvallarna ska ge en utvärdering som sträcker sig över båda projektperioderna.

– Innan denna analys är slutförd kan vi inte säkert uttala oss om tramptåligheten för de fyra betesvallarna i studien. Vi ser fram emot denna utvärdering där vi även kommer att kunna presentera data om avkastning och näringsinnehåll, säger Eva Spörndly.

Resultaten om tramptåligheten baserad på data från totalt fem betessäsonger presenteras inom kort i slutrapporten för del två av projektet.

Slutrapport Projekt V1230034, FoU Växtodling ”Kamp mot tramp”

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress