En svensk gris till jul, men också en klimatsmart!

Nu är det snart julafton och det är viktigt för de flesta som äter kött att äta en svensk gris. Viktigt är också att minska klimatpåverkan och det är därför bra om den svenska grisproduktionen är klimatsmart. 

Idag saknas det aktuella beräkningar på klimatavtrycket i grisproduktionen, senast man gjorde en sån beräkning var 2009. En grupp som består av både branschfolk, Sveriges grisföretagare, forskare, foderrådgivare, odling i balans med flera testar hypotesen att grisens klimatpåverkan är lägre än tidigare.

2017 beviljade Stiftelsen Lantbruksforskning medel till ett projekt som har för avsikt att undersöka grisproduktionens klimatpåverkan, Uppdaterad och utökad livscykelanalys av svensk grisproduktion. Huvudsökande är Ulf Sonesson på RISE. Projektet kommer att identifiera vad de förbättrade produktionsresultat betyder för miljön och klimatet samt tydliggöra vad en förbättrad djurhälsa betyder.

- Genom att använda sig av livscykelanalyser kan man identifiera vad som är stort respektive smått vad det gäller klimatpåverkan från en produktion, vilket gör att man kan fokusera på det som är möjligt att minska, säger Helena Elmquist, doktor i Miljösystemanalys som ingår i projektgruppen.

Svensk produktion ligger i topp internationellt sätt och har lägst dödlighet från avvänjning till slakt. och i samma jämförelse så har Sverige högst tillväxt per dag från födsel till slakt.  En större andel av proteinfodret odlas numer i Sverige och grisproducenter tar tacksamt emot livsmedelsrestprodukter som kan användas som foder.

- Allt sådant spelar roll för hur klimatsmart en gris är. Grisen har en viktig uppgift att förädla restprodukter, det som vi människor gärna inte vill äta, från livsmedelsindustrin till kött, berättar Helena.

Alla beräkningsmetoder är begränsade och det finns egentligen ingen metod som kan inbegripa alla uthållighetsfrågor. En faktor som har stor betydelse är att de svenska grisarna har god hälsa och det utan att man är beroende av antibiotika i förebyggande syfte. Sverige var det första land i världen att ha en restriktiv användning av antibiotika. Detta projekt kommer också att se hur man kan värdera en god djurhälsa i relation till klimatpåverkan och utan en ohållbar medicinanvändning.

Läs mer om projektet Uppdaterad och utökad livscykelanalys av svensk grisproduktion.