JUBILEUMSLÄSNING: Forskningen som gett svenska äpplen bättre hållbarhet

Långsiktig vetenskaplig strategi har stärkt svensk äppelodling med hjälp av forskningsmedel från Stiftelsen Lantbruksforskning.

I en serie artiklar lyfter Stiftelsen Lantbruksforskning forskning som gjort skillnad för Sveriges lantbrukare. I denna del intervjuas Ibrahim Tahir om vad forskningen åstadkommit för utvecklingen av svenska äpplen.

När Ibrahim Tahir på SLU började forska på äppelodling och lagring i början av 1990-talet fanns stora utmaningar. Bristande färgutveckling, lagringssjukdomar och svampangrepp gjorde att mycket frukt riskerade att nedklassas. Med forskningsmedel från bland annat Stiftelsen Lantbruksforskning kunde han utveckla metoder som förbättrade både odling, fruktkvalitet och lagringsduglighet.

I Sverige är konsumtionen av äpplen relativt hög. Samtidigt har produktiviteten och möjligheten att lagra frukt varit begränsade.
– För att stärka konkurrenskraften för svensk fruktodling och kunna erbjuda frukt med hög och unik kvalitet året runt behövde en långsiktig vetenskaplig strategi utvecklas, säger Ibrahim Tahir, forskare vid SLU.

Från stötskador till lagring

Ibrahim Tahir har under många år undersökt sambanden mellan odlingsmetoder, fruktkvalitet och lagringspotential. Forskningen har bland annat visat samband mellan äppelsorternas känslighet för stötskador och den energi som uppstår när frukten utsätts för slag. Även fruktens färg och fenolhalt har visat sig ha samband med motståndskraften mot stötskador.

Ett annat viktigt område har varit att hitta rätt förutsättningar för olika sorter efter skörd. Forskarna har fastställt individuella mognadsindex och optimala lagringsförhållanden, bland annat lämplig gassammansättning och lagringstid, för olika sorter av äpple, päron och plommon som odlas i Sverige.

Forskningen har också identifierat mer än 20 äppelsorter som lämpar sig för konsumtion som färsk frukt och 16 sorter för industriell användning. Samtliga har visat sig lämpade för ekologisk produktion i Sverige.

En modell som gav större och vackrare äpplen

Ett viktigt steg framåt kom genom en kombination av förbättrade ljusförhållanden, anpassad trädarkitektur och styrd kväve- och kaliumgödsling. Forskarna undersökte bland annat hur marktäckning med aluminium och sommarbeskärning kunde påverka fruktens kvalitet.

Resultaten blev tydliga. Skörden ökade med 35 procent för Aroma och 42 procent för Ingrid-Marie jämfört med kontrollen. Fruktvikten ökade med 18 respektive 12 procent. Frukten blev dessutom fastare och syrligare, medan sockerinnehållet inte påverkades.

Modellen visade också potential att minska svampangrepp från tre viktiga svamparter som orsakar problem hos äpplen, lenticellröta, grönmögel och fruktmögel.

– Slutresultaten har gett oss en lämplig odlingsmodell som kan förbättra fruktkvaliteten, öka odlarnas intäkter och minska användningen av bekämpningsmedel, säger Ibrahim Tahir.

Forskning möjlig tack vare Stiftelsen Lantbruksforskning

För att kunna genomföra projektet krävdes omfattande praktiskt arbete. Äppelträd skulle skötas och frukt skulle skördas, sorteras, behandlas och transporteras. Det behövdes också material och utrustning, kostnader för lagring och laboratoriearbete samt personal.

– Det finansieringsstöd som Stiftelsen Lantbruksforskning beviljade var av mycket stor betydelse. Det gjorde det möjligt att arrendera träd i odlingen och att betala löner till den personal som skötte träden och ansvarade för att skörda, sortera, behandla och transportera frukten. Utan denna finansiering hade det inte varit möjligt att förverkliga den ursprungliga forskningsidén, säger Ibrahim Tahir.