Utnyttja kornas naturliga betesrytm vid deltidsbete
Bete morgon och kväll kan vara lönsamt för mjölkproducenter med automatisk mjölkning visar nya studier vid SLU.
Många mjölkproducenter som har automatisk mjölkning tycker att det är svårt att hålla uppe mjölkavkastningen under sommaren när korna enligt lag ska vistas ute minst 6 sammanhängande timmar per dygn. De tillämpar därför s.k. rastbete. Korna får då det mesta av sitt foder inne men har möjlighet att gå ut i en gräsbevuxen hage nära stallet för att röra på sig och beta. Men eftersom ytan är begränsad bidrar betet endast till en mindre del av näringsförsörjningen.
– Betet är i många fall en outnyttjad resurs. Vår teori var att mjölkproducenterna skulle kunna få bättre ekonomi genom att erbjuda ett bra bete med högt näringsinnehåll under de timmar som korna går ute, samtidigt som de sparar på annat foder, säger Eva Spörndly.
Deltidsbete dagtid inte optimalt
I ett tidigare projekt finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning, och utfört vid SLU fick korna gå på bete dagtid men hölls inne under natten. Trots ett bra bete med högt näringsinnehåll och trots att det inte fanns tillgängligt grovfoder inne under dagen tillbringade korna mycket tid inomhus och en begränsad tid med att beta. Många mjölkproducenter föredrar att ha djuren inne under dagen då det är lättare att observera dem där. Det fanns därför intresse av att se hur ett system med nattbete skulle kunna fungera samtidigt som tidigare beteendestudier har visat att korna betar som intensivast i gryning och skymning.
Beta morgon och kväll eller på natten
I den aktuella studien jämförde forskarna deltidsbete morgon och kväll respektive nattbete med rastbete motsvarande tid. Varje försök omfattade drygt 40 kor, både förstakalvare och äldre kor av raserna SRB och Svensk Holstein. Korna med bete morgon och kväll gick på bete totalt 8,5 timmar per dygn medan korna på bete nattetid hade tillgång till betet 12 timmar. De fick nytt bete dagligen och kunde gå fritt mellan bete och stall. Under tiden på dygnet då korna hölls på stall hade de tillgång till begränsad mängd ensilage. Korna som gick på rastbete fick fri tillgång på ensilage. Mjölkavkastningen registrerades genom hela försöket liksom foderkonsumtion och beteende.
Korna med bete morgon och kväll betade längst
Det var ingen skillnad i avkastning mellan gruppen med rastbete och gruppen med bete morgon och kväll. Gruppen med nattbete låg däremot lägre i avkastning. Korna som hade tillgång till bete på natten tillbringade endast ca 4 timmar utomhus och betade endast 20 % av den tillgängliga utetiden.
– Vi trodde att korna skulle tycka om att beta länge och sedan vila utomhus när det var svalt och skönt på natten, speciellt under ljusa nätter i juni och juli. Så vi blev väldigt förvånade när korna ändå valde att gå in och stanna inne efter att ha betat en stund på kvällen, säger Eva Spörndly.
Korna med tillgång till bete morgon och kväll var ute 5,5 timmar och betade 3,5 timmar. Dessa kor var t o m ute längre och betade mer än korna i tidigare försök med dagbete. Om man vill begränsa betestiderna är det alltså lämpligt att anpassa betestiderna till kornas naturliga rytm.
Lönsamt med bra bete även i system med automatisk mjölkning
De ekonomiska beräkningar kompletterat med känslighetsanalyser visade att bete morgon och kväll var lönsammare än rastbete så länge betet var av god näringsmässig kvalitet och mjölkavkastningen i båda systemen är jämförbar.
– Speciellt i början av sommaren när tillväxten på betet är hög och korna mer motiverade att beta skulle detta kunna vara en väg till bättre lönsamhet, säger Eva Spörndly.
– Det vore intressant att jämföra bete morgon och kväll med ett system där korna fritt fick välja hela dygnet om de ville vara ute eller inne. Frågan är om ett bra bete även kan visa sig mer lönsamt än rastbete i ett sådant system, speciellt om man siktar på att strategiskt utnyttja försommarbetet som en viktig foderresurs, avslutar Eva Spörndly.
Välkommen på Lantbruksforskningsdagen!
På Lantbruksforskningsdagen presenteras vad som pågår just nu inom lantbruksforskningen. I år arrangeras den i samarbete med AgroVäst Gröna möten i Skara. Säkra din fysiska eller digitala plats på heldagen den 6 november.
Läs merFRÅGA EXPERTEN: Markstruktur viktig för att klara extremväder
Mindre intensiv jordbearbetning och en mer varierad växtföljd kan bidra till att ge marken ökad förmåga att klara skyfall när extremvädren ser ut att bli fler.
Läs merFRÅGA EXPERTEN: Så fungerar flödet av kol i jordbruket
Kolets kretslopp delas in i två cykler – en snabb och en långsam – och det är i den snabba cykeln som det sker ett ständigt kolflöde mellan växterna, markerna och atmosfären. Är flödena i balans sker inget nettoutsläpp.
Läs mer