Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kraftfoder inte nödvändigt för ekonomisk mjölkproduktion

De flesta ekologiska mjölkproducenter i Sverige skulle kunna basera sin produktion enbart på hemodlat foder men många tvekar. Nu bekräftar nya undersökningar på SLU att en sådan foderstat kan vara ett ekonomiskt konkurrenskraftigt alternativ trots en något lägre mjölkavkastning.

Proteinkoncentrat är dyrt att köpa och ekologiskt koncentrat kan dessutom vara svårt att få tag på. Därför är det intressant att hitta foderstater med fodermedel som kan odlas på den egna gården och göra lantbrukaren oberoende av prisvariationer på fodermarknaden.

De studier som tidigare tittat på foderstater baserade på bara vall och spannmål har varit kortare produktionsstudier som endast omfattat delar av laktationen, säger Rolf Spörndly, SLU.  
För att verkligen kunna rekommendera en foderstat på enbart spannmål och vall ville vi undersöka effekterna under en hel laktation samt eventuell påverkan på djurens hälsa och fertilitet.  

En typisk blandbesättning följdes under en laktation 

I försöket ingick 51 kor, både förstakalvare och äldre kor, av raserna svensk röd och vit boskap och svensk holstein. Korna följdes under hela sin laktation, 305 dagar från kalvning till sinläggning. Försöket pågick under två år med cirka 25 kor per år.  

Korna utfodrades med högkvalitativt ensilage på vintern med fri tilldelning och bete på sommaren under drygt tre månader. Hälften av korna fick ett kraftfoder med bara spannmål och den andra hälften samma spannmålsblandning kompletterad med ett proteinkoncentrat baserat på soja och raps. Tilldelningen av foder följde Kravs regler. 

Utfodringen påverkar korna på samma sätt oavsett ras och ålder 

Mjölkavkastningen var i medeltal 7 procent lägre för de kor som endast fick vall och spannmål jämfört med gruppen som även fick proteinkoncentrat (9 211 kilo respektive 9 882 kilo ECM, energikorrigerad mjölk). Första året när proteinhalten i både ensilage och spannmål var högre var skillnaden i mjölkavkastning också liten, bara 2 procent. Det fanns ingen skillnad i mjölkens fett- eller proteinhalt mellan grupperna.  

Korna utan proteinkoncentrat ökade mindre i vikt under laktationen och denna grupp hade också en tendens till lite längre mellan kalvning och första insemination respektive dräktighetsgivande insemination. 

Kor av olika ras och ålder svarade likadant på utfodringen. 

Vallfodrets kvalitet avgörande 

En förutsättning för bra resultat är att ensilaget är väldigt näringsrikt och ges i fri tillgång, säger Rolf Spörndly. Detta får man inte göra avkall på. 

Speciellt avgörande är ett högt energivärde som leder till ett stort foderintag. Tidigare försök med enbart vall och spannmål visade att vallens proteinhalt inte var avgörande. Både detta försök och andra liknande studier visar också att kornas totala proteinbehov inte tycks vara så stort som man tidigare ansett.  

Positivt ekonomiskt netto i ekologisk produktion för foderstat utan koncentrat 

Med resultatet i försöket och räknat på de aktuella priserna på mjölk och foder (hösten 2016) blev det ekonomiska nettot, mjölkintäkt minus foderkostnad, bättre för foderstaten utan proteinkoncentrat när priset för ekologisk mjölk och ekologiskt kraftfoder användes i kalkylen. Med de lägre priserna för konventionell mjölkproduktion blev nettot däremot sämre för foderstaten utan proteinkoncentrat. 

I försöket visar vi på extremerna för att få tydliga resultat, säger Rolf Spörndly. I praktiken finns det möjligheter att förbättra näringsvärdet i fodret med inhemskt producerade proteingrödor. Det som är mest lovande är åkerböna som värmebehandlas för att göra proteinet mindre lättlösligt. Här finns utrymme för nya studier för att öka mjölkproduktionen och förbättra ekonomin för foderstater baserade på endast hemmaproducerat foder.  

Projekt H1330241: ”Producera mjölk på bara vall och spannmål - en ekologisk modell som kan vara ekonomiskt lönsam, men passar alla kor?”

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress